Alexandra alanning

Skickar cyberkärlek och tar en selfie vändagen till ära

Skrivet av Alexandra Grahn 13.02.2020 | 2 Kommentarer

Kategorier:

En av svåraste grejerna med att flytta till Åland var att jag inte kände någon här.
 
Den enda jag visste var Simons syster som är jämngammal med mig och vi har alltid varit kompisar och så men jag är en social typ som vill ha många bra människor runt mig.
 
Nu fanns alla mina bästa typer kvar i Österbotten eller nån annanstans i världen och jag kände mig ensam.
 
Det är tungt att börja från noll med att lära känna nya människor.
 
Men det löser sig som med det mesta.
 
I dag är det vändagen❤️ och jag tänker på alla bra typer jag lärt känna här på Åland. Ni är bäst.

(eller det är typ en halvtimme kvar till 14.2  jag är ute lite för tidigt men whatever)
 
Det går inte en dag utan att jag saknar vännerna i Österbotten men jag känner mig åtminstone aldrig ensam här längre.
 
Jag har dåligt samvete över att jag bor långt ifrån Österbotten och träffar alla där så sällan nuförtiden.
 
Tack och lov finns det FaceTime och Whatsapp men det är ändå inte samma sak som att kunna ta en kvällspromenad, en AW eller loppisrunda tillsammans, det saknar jag.
 
I dag på vändagen tänker jag på alla bra typer i mitt liv både de som finns här på Åland, Österbotten eller nån annanstans i världen. Klisché men vad skulle livet vara utan vänner?
 
Jag är en sån som har barndomskompisar som är mina bästa vänner, dom har jag känt hela livet det är en speciell relation man har med varann.

0E59C4A2 245C 4B57 BC73 9FE6B5FB1F46
När jag flyttade till Vasa och studera hette min räddning i livet Mia. Jag var 18 år från landet och visste ingenting om studieliv eller stadsliv, som tur visste Mia allt.
 
När flyttlasset for till Åland var det ett tomt hål att inte ha Mia eller barndomsvännerna i närheten längre.
 
Men det gick bra jag fick kompisar på Åland via jobbet och jag har fått kompisar genom mammagrupper och öppna förskolan där jag gick med Sally.
 
En jag hittade här var en annan Österbottning, Tamara, hon är kanske den snällaste människa jag träffat.
 
En annan är Tina hon är från Sverige. Tina skrev i en Facebookgrupp att hon var nyinflyttad, mammaledig och sökte nån att hänga med på dagarna. Jag var också mammaledig just då och skrev på messenger åt henne om hon ville träffas.
 
Tog mod till mig jag var nervös över om hon ens skulle svara och om vi skulle gilla varandra. Velade en stund men skrev sen med darriga fingra och hon svarade!
 
Vi bestämde en träff och jag minns det så bra, precis innan vi hälsade fick jag en känsla av att det här är en typ jag kommer gilla. Hade rätt, fullpott Tina är fantastisk och vi blev kompisar.

När jag planerade skriva den här texten kom jag på att jag inte har en bild på mig och Tina.
 
Skrev till henne på och ba ” hej är du på jobbet? jag behöver en bild på oss till bloggen”  hon ba ” jaaja kom hit då”
 
Vi jobbar några hundra meter från varandra och jag sprang dit på kafferasten och tog en bild med henne.
 
Resultatet:

9F78AB47 0BB7 495B 9574 74605CAF8D91
Hade gärna tagit en selfie med alla mina vänner idag det får bli en tankeselfie istället och jag skickar en massa cyberkärlek med det här inlägget. ❤️ Kompisar ni är bäst, tänker på er idag ❤️

PS. Bytte dator i somras och har jag dåligt med kompisbilder på nya därför få bilder på er kära vänner. PPS. Ja, jag var för lat för att flytta över bilderna. 

 

Kommentarer

  • Ida 14/02/2020 9:05am (7 månader sen)

    Stoooor cyberkram till dej min fina vän! ❤️

    • Alexandra Grahn 14/02/2020 9:13am (7 månader sen)

      Kraaaam!!! ❤❤

  • Barndomsvännen Tina 14/02/2020 11:39am (7 månader sen)

    Du fina Sandra! ❤ Glad vänddag ti dejj oxxå 😘 Saknar dig!

    • Alexandra Grahn 14/02/2020 2:59pm (7 månader sen)

      Kram Tina!! Saknar dig å ❤

Skriv en kommentar