bloggheader4

Förlossningsberättelse, del 2.

Skrivet av Caroline Eriksson 26.11.2019 | 3 Kommentarer

När läkaren nämnde att det skulle bli akut kejsarsnitt, och det med detsamma, gick allt så snabbt att jag hann inte reflektera desto mer över mina känslor. Kanske var det lättnad jag kände, kanske var det utmattning. Man får ju höra om hur ”varje värk tar dig närmre ditt barn”, men i mitt fall var det ju inte så. Varje värk fick mig att skrika, spy och svimma, utan att öppna mig mer än fyra centimeter. Jag påverkades, och nu började det även bli farligt för barnet att vara kvar i magen.

Det enda jag visste var att jag var redo att möta vårt barn.

 

"Kanske var det lättnad jag kände, kanske var det utmattning. Det enda jag visste var att jag var redo att möta vårt barn."

 

 
Så medan Fredrik fick operationskläder att byta om till så hade jag flera barnmorskor som hjälpte mig att komma i ordning för operation. De där elektroderna som tidigare fästs på Novas huvud var omöjliga att få bort, så de fick vara kvar under förlossningen.


Vår härliga barnmorska Emma, som varit med från morgonen, och Fredrik rullade tillsammans sängen med mig i från förlossningssalen till operationssalen. Där möttes vi av ett rum fyllt av människor, iklädda kläder där man endast såg ögonen, som skulle hjälpa vårt barn till världen. Alla var lugna, trevliga och trots att jag fortfarande hade värkar som tog luften ur mig så kände jag mig nu betydligt tryggare än jag gjorde innan det blev beslutat för akut kejsarsnitt.

 

 

"Jag ser på repeat framför mig Fredriks ögon, hur hans hand kändes på mitt huvud, och den känsla som omfamnade mig när läkarna hjälpte Nova till världen."

 


Fredrik fick vänta utanför operationssalen medan jag fick min spinalbedövning. Det krävdes flera olika försök, varav några kändes som elstötar i vänster ben, och två anestesiläkare för att få till bedövningen. Men till sist gick det. Det gjorde inte ont någonstans att få bedövningen, eftersom ingenting går att jämföra med värkarna jag kände. Det enda jag fokuserade på var att ligga så blixtstilla som jag kunde, i fosterställning med knäna upp till magen, och hakan ner vid bröstet.

När bedövningen var satt fick Fredrik komma in i operationssalen, och han fick sätta sig vid mitt huvud.

 
Jag fick Fredriks hand på mitt huvud och en puss, och sen var vi redo för att att möta vårt barn.

 

76929287 529248607623008 7193447192844042240 nJag var nog vaken under operationen, bara allmänt trött (med all sin rätt), men så otroligt lycklig. Nova är i sin pappas trygga händer.


Klockan 15:15 hör jag:

”Det är en flicka!”, och sekunden senare hör jag världens vackraste ljud. Ljudet av vår dotter som skriker.


Jag ser på repeat framför mig Fredriks ögon, hur hans hand kändes på mitt huvud, och den känsla som omfamnade mig när läkarna hjälpte Nova till världen. Hur hennes starka röst fyllde operationssalen och en glädje spred sig i rummet.

 
Jag kommer för alltid att minnas hur jag då i den stunden velat stanna tiden. Hur en kärlek jag inte ens trodde var möjlig fann sin plats i mitt hjärta.

Och hur den kärleken för alltid kommer att vara kvar.

 

 
En av läkarna som hjälpte Nova att förlösas lyfte henne ovanför skynket för att visa hur hon såg ut.

”Titta pappa!”, sa läkaren, och det enda Fredrik såg var en svävande bebis, söt och ilsken, med två antenner från huvudet. Elektroderna som ingen lyckats få bort tidigare hade tydligen trasslat in sig i Novas hår (och hon har mycket hår!), och nu fick hon göra entré till denna värld med antenner på huvudet. Hur gullig som helst.

 

 

"Jag har fått flera gånger frågan om det känns som att jag blev snuvad på en förlossning, i och med det akuta kejsarsnittet, och mitt svar är "nej"."

 


Fostervattnet hade varit grönt, och jag är glad så här i efterhand att Nova föddes precis då, och inte senare. Jag miste endast 350 g blod under operationen, och var världens lyckligaste människa i universum.

 


Jag har fått flera gånger frågan om det känns som att jag blev snuvad på en förlossning, i och med det akuta kejsarsnittet, och mitt svar är "nej".

Nej. Det gick inte som på Strömsö, och ingen föreställer sig väl att en förlossning ska vara som min. Den var ju lite väl dramatisk, och ingenting vi hade föreställt oss, även om vi inte hade några skilda önskemål över hur vi ville ha det under förlossningen.

Men det är fortfarande min förlossning, och tack vare det akuta kejsarsnittet så får vi ha vår dotter med oss idag. Jag kunde inte ha gjort något annorlunda, och jag är bara tacksam att allt slutade så väl som det gjorde.


Jag blev inte snuvad på någonting. Jag blev endast rikare.

 

 

Fortsättning följer.. I del 3 av förlossningsberättelsen får du läsa om när Fredrik fick gå iväg med Nova medan jag blev ihopsydd, Novas vikt och längd, samt läsa om hur Fredrik upplevde förlossningen.

Del 1 av förlossningsberättelsen kan du läsa här.

 

Kommentarer

  • Edit 26/11/2019 7:00pm (14 dagar sen)

    Hej Caroline, grattis till lilla Nova! Så intressant att läsa din förlossningsberättelse. Jag har frossat i förlossningsberättelser sen jag själv fick barn!

    För mig slutade det också akut med klipp och tång (nåt som används här i UK, i Finland används mest sugklocka tror jag) då han lade sig fel på nåt vis under krystningsskedet och hjärtljuden gick ner. Jag blev också inrullad i en operationssal och fick spinalbedövning så att de genast skulle kunna göra kejsarsnitt ifall tång-grejen misslyckades. Han kom snabbt ut med hjälp av tången och mådde bra vilket ju är huvudsaken, men till skillnad från dig känner jag mig kanske lite 'snuvad' på upplevelsen att föda barn, och det beror kanske mest på att slutet blev väldigt kaosartat och jag har ganska mycket minnesluckor.

    Men vad bra att du tycks ha tagit det så bra fastän det inte blev som du tänkt dig! Det blir ju väldigt sällan det, har jag lärt mig nu. Och vilken tur att vi har så bra vård som vi har idag.

    • Caroline Eriksson 26/11/2019 7:36pm (14 dagar sen)

      Åh, din förlossning blev nog minsann dramatisk också. Tur allting slutade väl, även om du har en känsla av att vara snuvad på förlossningen.
      Själv minns jag i princip inget från 4 på morgonen tills att det blev snitt, och det känns mest hemskt att det var så pass lång tid jag var i ett sånt tillstånd och att Fredrik behövde ensam vara och se mig i det tillståndet.
      Det var först vid kejsarsnittet som jag kunde andas och ta till mig omgivningen, och det är väl därför jag ändå har positiva känslor om min förlossning.

      Bra ändå att man inte hade några önskemål om hur ens förlossning skulle vara, för det är nog inget man sist och slutligen kan bestämma.

      Jag håller med dig om att vi har tur som har så bra sjukvård som vi har, för endast gudarna vet hur det annars hade gått.

      Tack för att du tar dig tid att kommentera och dela med dig av dina upplevelser, eftersom jag finner det så intressant och lärorikt. Ta hand om dig. ❤

  • Heidi 26/11/2019 8:27pm (14 dagar sen)

    Intressant att läsa om din förlossning. Jag tror sist och slutligen att det är väldigt få förlossningar som går som på Strömsö då det är så mycket saker som inverkar på hur det blir. Men det låter iallafall som att ni fick en väldigt fin förlossning.

    • Caroline Eriksson 26/11/2019 9:38pm (14 dagar sen)

      Ja, ingen förlossning blir väl som man tänkt sig, om det är så att man föreställt sig den på något visst sätt.
      Till sist, och tack vare det akuta kejsarsnittet, så fick vi en förlossning vi är nöjda med. Vi fick ju det bästa av den: vår dotter. ❤

  • Linda 27/11/2019 9:39am (13 dagar sen)

    Min förlossning för dryga sju år sedan är nästan identisk med din (inklusive sjukhus en vecka efter förlossningen pga kvarlämnad moderkaka och inflammation), och det blev hur bra som helst. Jag känner mig absolut inte snuvad på förlossning, fastän det blev akut kejsarsnitt. Och jag ville ju ha ett barn i första hand - förlossningen var bara ett steg på vägen, och egentligen inte så viktig för mig.

    Grattis till er supersöta dotter förresten! :)

    • Caroline Eriksson 27/11/2019 10:56am (13 dagar sen)

      Tack för kommentaren och att du delade med dig. Det är flera som hör av sig att deras förlossning varit liknande, och även de fått frågan om de känner att de blivit snuvade på en förlossning.

      Men kejsarsnitt (akut och planerat) är ju minst lika mycket förlossning! 😄

      Tack tack igen! :)

Skriv en kommentar