HE

MASSA HEJDÅN OCH ETT VARMT VÄLKOMNANDE

Skrivet av Emelie Svenlin 18.08.2019 | 0 Kommentarer

Kategorier:

Nu är jag tillbaka i favoritstaden och lägenheten på St. Hanshaugen. Flyget landade i torsdags kring nio på morgonen, och jag blev välkomnad av världens bästa Fanny på flygplatsen <3 Nu är första dagarna redan förbi, och skolstarten närmar sig med stormsteg. 

I torsdags ringde alarmet 03.30, och så bar det av mot Vasa flygplats tillsammans med Antta och fyra resväskor. Jag var sjukt trött, och hann tänka i bilen att jag säkert inte ens kommer gråta just därför. Det hade jag väldigt fel i, ska jag säga er. Redan innan vi skulle kramas hejdå kände jag tårarna bränna bakom ögonlocken. Sen bara forsade det. Jag stod i kön till säkerhetskontrollen helt rödgråten och såg ut som en idiot, haha. Kommer sakna henne SÅ! Vi har verkligen haft världens bästa sommar tillsammans, och umgåtts VARJE DAG. Fatta hur konstigt det kommer bli nu när vi bor i olika länder plötsligt? Älskar dej sis <3 Ja, och det var bara ett av alla hejdån. När jag kramade Ida i onsdags blev det också tårkalas. Efter att ha gråtit ett tag med henne gick jag in och så kom Alva och kramade mig godnatt och hejdå. Jag fulgrät alltså efter det? När jag precis lugnat mig lite kom pappa och skulle krama mig hejdå. Tårarna var tillbaka på stört, och jag kunde typ inte säga nåt för var rädd för att rösten skulle brista helt.

Det är ju ändå något fint i alla hejdåtårar. Trots att det är jobbigt att säga hejdå får det en att inse hur mycket dessa människor betyder. Måste bara säga att jag är så galet tacksam för att jag har så fina människor i mitt liv. Så fina att det gör ont att säga hejdå. Ja, och det är ju inte hejdå för alltid, jag ska hem nästa gång i början av oktober, liksom. Ändå kändes det otroligt tungt att säga hejdå efter den här fina sommaren hemhemma. Ni ska veta att ni betyder världen för mig. Världen och lite till. Tror inte jag kan säga det tillräckligt många gånger. Ja, eller kommer mig väl sällan för att ens få det ur mig. Nu vet ni i alla fall. Världens finaste familj och vänner. 

6E7D315E 73D3 4574 8B61 5C8AD0648E6CCDA09F43 B470 41BC ADE1 2EABBC6088657770C893 A484 46D5 88CD D410D8A69E8F11064578 F907 4EBF AC04 02F75B5A5DBD1E6043E4 EBD3 444C 8DC9 B2377F174415

Det här inlägget blev plötsligt nåt helt annat än jag tänkt mig när jag började skriva, men så kan det bli ibland. Lite skönt att bara låta fingrarna flyga fritt över tangentbordet. Skönt att dela med sig av söndagstankarna också. Egentligen hade jag tänkt berätta om veckoslutets äventyr med festival och sånt, men det får vänta till imorgon i stället. Nu ska jag krypa ner under täcket. I morgon är sista lediga dagen. Sen är det skoldags igen. God natt på er. 

Bloggen11

 

 

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar