cropped tom header

Nivåtestet gav positiva signaler

Skrivet av Tom Johansson 03.11.2019

Grundträningen har hittills förlöpt bra. För drygt en vecka sedan deltog Filiph i SFI:s 7-tusanläger i Kuortane. Under lägret gjorde han även det så kallade nivåtestet, 3x3x3x300 meter. Det handlar om att löpa nio 300-meterslopp. Man börjar med tre lopp med lugn fart. Sedan ökar man på farten i de tre följande och ytterligare i de tre sista. Testet visade att pulsen sjönk snabbt efter loppen och laktatmätningen visade 8,7 som högst. Mjölksyrenivån är några enheter lägre än under motsvarande mätningar som gjorts tidigare. Testet antyder att grundnivåerna är bra.

Målet är att förbättra snabbheten ytterligare. Den gångna säsongen gav kvitto på att tiderna på 100 och 200 meter förbättrats. Nu fortsätter han på samma linje, om än lite intensifierat. I praktiken betyder det att han tidigare än förr om åren ökar farten. Det blir kortare drag med hårdare fart. Explosiviteten ska förbättras.

Filiph har under hösten tränat i Vasa. I början av december åker han till Portugal, Monte Gordo, på ett par veckors träningsläger. Han får antagligen assistans i träningen av den rumänska tränaren Vasile Bobos. Hans adepter finns då också i Monte Gordo. Till dessa hör bland andra Robert Parge som vid flera tillfällen löpt under 46 sekunder på 400 meter.

GIF:s friidrottssektion hade i dag säsongavslutning med prisutdelning. Det blev en del pokaler också i år för Filiphs del. Det är glädjande att GIF är en växande förening. (Tom Johanson)

 

giffar

 En del av pristagarna, bakom från vänster Jan Kaas, Joni Virkkala, Väinö Venetjoki, Minna Hollanti, Filiph och Peter Björkroth (årets tränare). Framme Mustafa Al-jubouri och Kaisla Keiski.


Dags att ta nya tag mot nya utmaningar

Skrivet av Tom Johansson 28.09.2019

guldSäsongen 2019 kröntes med ett FM-guld. Ilari Ryyppö och Markus Teijula tod hem de två övriga medaljerna.

 

Nästa vecka återupptar Filiph träningarna och förberedelserna inför nästa säsong. För den internationella eliten kulminerar friidrottssäsongen med VM i Doha. För majoritetens del avslutades den inhemska säsongen med stafett-FM i Ylivieska för någon vecka sedan. GIF hade herrlag på såväl 4x400 som 4x800 meter. Lagen hade inget favoritok att bära och kunde ta det hela som en lärorik resa i grannskapet. Att laget på 4x400 diskvalificerades efter ett par steg på på linjen förtog egentligen inte stämningen. Laget genomförde stafetten bra, även om insatsen inte nu statistikfördes. Filiph startade i båda stafetterna. Att han var under två miuter på sin etapp i den längre stafetten får ses som hyfsat.

Efter det har det varit träningsuppehåll för att vila upp i tre veckor. Studierna i Vasa har vidtagit och det har varit ett Stockholmsderby i fotboll. "Bajen" som är Filiphs favoritlag tog segern i en nervkittlande match.

Han gjorde en del framsteg under den gångna säsongen och han fortsätter träningen ungefär enligt samma koncept som i fjol. Målet är att bättra på inom alla moment. Snabbheten ska förbättras ytterligare för att kunna öppna lite snabbare och ändå orka i mål utan att mjölksyran bränner till i benen i ett för tidigt skede.

Om vi ser tillbaka på den gångna säsongen är just den förbättrade snabbheten ett glädjeämne. Han kom under 11 sekunder i sitt enda 100-meterslopp. Tiden 10,98 borde kunna förbättras. På 200-meter blev det också nytt personligt rekord. I försöken i ungdoms-FM klockades han för 21,83. Också i finalen var han under 22 sekunder. Under början av säsongen gick 200 meter lite segt för honom, men det ordnade som sagt upp sig.

Att det inte blev något nytt rekord på huvudsträckan, 400 meter, grämer kanske lite. Han var i varje fall nära då han i Helsingfors löpte på 48,29, vilket är sex hundradelar över det personliga rekordet. Den allmänna nivå har i varje fall höjts. Siktet är förstås att nästa säsong få till något lopp där han kommer under 48 sekunder.

Det skulle vara dags att banvarvets status skulle höjas i Finland. I dagens läge spelar kvartmilarna en rätt undanskymd roll. För det behövs en resultatmässig nivåhöjning. Vi jämför oss ofta med grannlandet Sverige, delvis tack vare den unika landskampen. Sverige har lyckats få fram en handfull världsstjärnor, men om man ser på bredden är det inte så stor skillnad mellan länderna.

Eftersom denna blogg utgår från Filiphs idrottande får han fungera i en liten jämförelse. Hans årsbästa på 200 meter berättigar honom till en 19:e plats i den finländska årsstatistiken. Samma placering skulle han ha i den svenska statistiken. På 400 meter är hans årsbästa sjunde bäst i Finland. I Sverige skulle tiden berättiga honom till en sjätteplats. Alltid något att glädjas över. (Tom Johansson)


FM-guld i sista junior-FM, första guldet på 400 meter

Skrivet av Tom Johansson 30.08.2019

Filiph avslutar sina juniorår som FM-guldmedaljör på 400 meter. Han tog hem guldpengen i ett tätt lopp i Borgå. Öppningen var lugn i det blåsiga vädret. På upploppet hade han krafter kvar och på kalkstrecken tog han ledningen som han höll in i mål. Tvåa kom tammerforslöparen Ilari Ryyppö som ibland brukar brukar vinna över Filiph. Trea kom Markus Teijula som inte är lika vass på banvarvet som han varit de senaste åren. Han är i varje fall FM-guldmedaljör på 800 meter, i allmänna klassen. Tuomas Lehtonen som tog FM-medalj på korta häcken och stor för en stark insats i Sverigekampen kom fyra.

Segrartiden var 48,52, Ryyppö klockades för 48,64 och Teijula för 48,77. Det blev alltså inga kanontider, men hyfsat bra med tanke på att loppet stördes av en hård blåst.

Under sin karriär har Filiph tagit hem 14 FM-medaljer, det har blivit medalj varje år sedan han som 16-åring debuterade år 2013. Banvarvet har varit Filiphs huvudsträcka. Det var nu faktiskt den första guldmedaljen på den sträckan. Som 17-åring tog han guld i hall-FM på 300 meter, vilket då upplevdes som lite överraskande. Samma år tog GIF FM-guld i stafett, 3x800 meter i klassen P19, med Filiph som ankare.

Några FM-medaljer har det inte blivit i herrklassen, även om han hela sedan 2014 deltagit i varje mästerskap, både utomhus och inomhus. Siktet får nu vara inställt på att förlänga medaljkedjan, men det blir förstås ännu svårare än hittills.

Filiph ska också löpa 200 meter i Borgå. Han har några 200-meterslopp bakom sig i år, men det har inte riktigt tagit fart. (Tom Johansson)


Sista gången i junior-FM

Skrivet av Tom Johansson 29.08.2019

Under veckoslutet är det ungdoms-FM i Borgå. Det är sista gången Filiph tävlar i juniorklassen. Det blir 400 meter på fredag och 200 meter på söndag. Motståndet är tufft på båda sträckorna.

Det har blivit 13 FM-medaljer för Filiph hittills, vara en kom i stafett 3x800 meter. Han tävlade första gången på FM-nivå år 2013. I hall-FM blev det inga medaljer. Utomhus avgjordes FM i Åbo och det blev en bronspeng på 300 meter i klassen P16. Denna medalj blev kanske avgörande för hans grenval. Han beslöt att satsa på friidrott. Fotbollen lades åt sidan. Det är ett val han inte ångrat.

Nästa år är det allmänna klassen som gäller. Filiph har i och för sig tävlat mot seniorerna också på FM-nivå sedan år 2014.

Efter junior-FM i Borgå återstår ännu stafett-FM i Ylivieska följande veckoslut. GIF medverkar både på 4x400 och 4x800 meter och Filiph är en länk i laget. Dessutom föreningen ett flicklag och ett pojklag. (Tom Johansson)


Årets bästa lopp på Djurgårdens plan, 48,29

Skrivet av Tom Johansson 12.08.2019

Filiph närmar sig sitt personbästa på 400 meter. I Elittävlingarna på anrika Djurgårdsplanen i Helsingfors (Eltsun Tähtikisat) tog han hem segern i ett väldisponerat lopp. Tiden blev 48,29, vilket är sex hundradelar över personliga rekordet. 30 löpare var anmälda, en stor del av gruppen strax efter löparna som deltog i lag-EM.

Tvåa i loppet kom Tuomas Lehtonen, FM-medaljör på långa häcken kom tvåa strax före Markus Teijula, FM-guldmedaljör på 800 meter. I fjol vann han även 400 meter i Kalevaspelen. Lehtonen hade tiden 48,43 och Teijula 48,44. Fem löpare var under 49 sekunder. Mot den bakgrunden var det en bra prestation av Filiph.

Filiph är nöjd med sitt lopp han lyckades behålla tekniken hela loppet och avgjorde på sluttampen. Den som missade loppet i direktsändning kan se det på Yle Areena under en månads tid.

På fredag är Filiph nästa gång i elden. Då är det ett inbjudningslopp i Lahtis. Det blir en tung vecka. Han åkte med tåg till Helsingfors i morse och tar tåget hem ännu i kväll. Vid halvtvåtiden är han i Karleby. På morgonen är det tidig väckning då han ska vikariera som lärare, med skolstart klockan 9. (Tom Johansson)


Lite blandat kring FM-tävlingarna

Skrivet av Tom Johansson 05.08.2019

kalevankKalevaspelen i Villmanstrand är över och en bilresa på nästan 500 kilometer förestår. Resan gick för övrigt bra.

 

Filiphs summering av årets FM-tävlingar i Villmanstrand är att det gick helt OK, ingen överprstationen men heller ingen underprestation. Sjunde platsen på 400 meter var nöjaktig. Tiden 48,57 var egentligen bra mot bakgrunden att det var kyligt väder, cirka 13 grader (plusgrader). På 200 meter löpte han på 22,32 som inte räckte till för final. En fjortonde plats är ändå helt acceptabelt.

Om vi börjar med lite kritik. Årets upplaga av Kalevaspelen står sig inte i konkurrensen med fjolårets i Jyväskylä då man ser på arrangemangen. Vädret gjorde för all del sitt till. Men det var även en del irritationsmoment för deltagarna, ibland onödigt väntande och i bland för kort tid för förberedelserna. Nästa år avgörs Kalevaspelen i Åbo som har vana med arrangemang av stortävlingar.

Idrottsligt var det lite ojämnt. Det är klart att man inte ska se på resultatnivån kritiklöst. Det handlar i första hand om att försöka komma åt medaljerna och det innebär i bland att man måste taktikera. Men i en del grenar är det tunt. Det beror delvis på att många av toppidrottarna dras med skador.

Till det positiva hör att det skett en ordentlig uppryckning i flera grenar, damernas 100 meter häck är bara ett exempel. Positivt är också att många unga presenterade sig för en större publik. Ur Karlebysynvinkel var sprintern Konsta Alatupas insats synnerligen glädjande. Förhoppningsvis fungerar det som en injektion för hela stadens friidrott. Beslutsfattarna kan även manas till eftertanke då de planerar den så kallade hybridarenan. Karlebyborna behöver kanske inte bara sittplatser, utan även en arena där de själva kan förkovra sina idrottsliga färdigheter. Det räcker inte för fridrotten med att ha bara en raksträcka att löpa på.

Filiph ser nu framåt. Det blir en del tävlingar och han hoppas ännu kunna sänka sina rekord. Några landskampsuppdrag blir det inte i år. 400 meter har varit lite styvmoderligt behandlad i Finland. Nivån är förstås inte i heller i världsklass, men om man vill kan man ana en viss uppryckning. Intressant är för övrigt alla sprintgrenar i och med att det på förhand var ytterst ovisst hur FM-medaljerna skulle fördelas.

Om Filiph illustrerar utvecklingen kan konstateras att han blev FM-femma på 400 meter ifjol i varmt väder med samma tid som i år. Det antyder att nivån kan ha höjts i landet. Nästa år kan det kanske krävas bättre tider för att överhududtaget komma till final. (Tom Johansson)

 


Sjunde plats i finalen, 48,57

Skrivet av Tom Johansson 03.08.2019

Det blev en rutininsats för Filiph i finalen på 400 meter. Hans tid 48,57 räckte till en sjunde plats. Filiph har stabiliserat sig på denna nivå. Förhoppningen är förstås att få till ett och annat bättre lopp ännu denna säsong. I finalen gick han in för att öppna lite lugnare för att inte tappa så mycket på upploppet då mjölksyran slår till. Det lyckades rätt bra att hålla farten upp på slutrakan. Men å andra sidan var avståndet till täten lite för stort. Det är en svår balansgång. Filiph tror att öppningen denna gång var en aning för långsam. Den bedömningen kan bero på att några av konkurrenterna öppnade stenhårt.

Det var i varje fall Filiphs tredje bästa tid i år och hans sjunde bästa i karriären. Även om det inte blir några landslagsuppdrag i år återstår en mycket av säsongen. Chanser att attackera de egna rekorden finns. 

Kalevaspelen fortsätter för Filiphs del på söndag. Klockan 14 är det försök på 200 meter. Han har inte fått till det riktigt på den sträckan i år. Nu har han chans att förbättra sitt årsbästa som är på 22,08. Den inhemska nivån på 200 meter är föhållandevis bra. (Tom Johansson)

 


Fjärde finalplatsen fixades

Skrivet av Tom Johansson 01.08.2019

Det blir final i Kalevaspelen för Filiph också i år, fjärde året i rad. I ett kyligt Villmanstrand löpte han in på en tredje plats i sitt heat efter Christoffer Envall och Ville Lampinen som gled förbi Filiph på slutmetrarna. Heatet var det snabbaste och Filiph gick till final via tidsjämförelsen. Envall hade bästa tiden i försöken och Lampinen den nästbästa. Filiphs 48,72 var den fjärde bästa. Vi ska komma i håg att finalisterna de två första heaten klarnade i ett tidigt skede och kunde spara på krafterna på upploppet.

Finalen avgörs på fredag klockan 17.45, och televiseras. (Tom Johansson)


Konkurrensen har hårdnat

Skrivet av Tom Johansson 31.07.2019

kale

Resan mot Villmanstrand har börjat. I morgon löps försöken på 400 meter.

 

Konkurrensen på 400 meter ser ut att hårdna också i Finland. Det är upplagt för en intressant tävling då Kalevaspelen börjar i Villamanstrand på torsdag. Filiph har siktet inställt på att komma till final för fjärde gången. Någon lätt uppgift är det inte även om han känner sig i relativt bra form. Skaran av beaktansvärda medtävlare växer. Förberedelserna har varit bra, så bra som han själv kan påverka sin egen form. Motståndarna kan han givetvis inte påverka. Det gäller nu att göra sitt eget lopp.

Filiph hör inte till de största förhandsfavoriterna. Dit får man räkna de gamla vanliga kombattanterna med bland andra SFI:arna Envall, Aalto och Back. Bland de förhandsanmälda finns även mångfaldiga finländka mästarna Ville Lampinen och Markus Teijula som ofta dominerat både på 400 och 800 meter. Tammerforslöparen Ville Aarnivala putsade prisborden i junioråren. Nu ser han ut att få upp farten även på banvarvet.

För Filiph har upploppet varit problem, med lite för hård öppning brukar han stumna och tappa tekniken. Målet är nu att öppna lite lugnare för att kunna behålla farten längre.

Sedan senaste inlägg har det även varit ett par tävlingar. I regionmästerskapen i Seinäjoki löpte han 200 meter på 22,29 i goda förhållanden. Han vann loppet, men var inte riktigt nöjd med tiden. Kurvlöpningen gick bra, men på upploppet tappade han igen tekniken. Tiden är i varje fall bland hans tio bästa i karriären.

Förväntningarna var också uppskruvade då han reste till Åbo förra veckan för att löpa 400 meter i Tilastopaja-cup. Också här var de yttre förhållandena perfekta, och banan på Paavo Nurmi stadion är erkänt snabb. Uppladdningen stördes en aning av en orolig mage. Det började redan med magknip ett dygn före starten. Han beslöt ändå att ta tåget till Åbo. Efter en viss tvekan beslöt han sig för att genomföra loppet. Sluttiden 48,46 är hans säsongsbästa, och den tredje bästa tiden han noterats för i karriären. Han var rätt nöjd med upplägget i loppet. Inledningen var sansad och han behöll löptekniken rätt bra, men de sista krafterna fattades. (Tom Johansson)

 


Nytt klubbrekord på 100 meter

Skrivet av Tom Johansson 17.07.2019

starten

Startskottet har gått på 100 meter. T.v segraren Christoffer Envall. Filiph i blått. Foto: Seppo Järvelä

 

Filiph testade formen på 100 meter i Karleby i tisdags. Tiden blev 10,98 i nästan perfekta förhållanden. Vindmätaren visade +1,9. Tiden är alltså statistikduglig. Förutom att det är nytt personligt rekord är det klubbrekord. Det gamla rekordet hade Rolf Finne som år 1954 klockades för 10,9. Han delade rekordet med Martin Lax som noterades för samma tid år 1967. Tiderna för Lax och Finne är handtider. I jämförelsen med eltider adderar man till 0,24 sekunder.

Filiph har nu klubbrekordet på 100, 200 och 400 meter. Vackert så. Men statistiken antyder också att satsningen på sprintsträckorna inte varit så stor under "modern tid", alltså sedan vi fått allvädersbanor. I GIF:s statistik finns det över huvud taget inte så många eltider. Tyngdpunkten har inom GIF legat på de längre distanserna. Ska tilläggas att på damsidan håller de GIF:s bästa statistiktiderna fortfarande utmärkt i en nationell jämförelse.

Loppet i tisdags var Filiph i det stora hela nöjd med. Trevlig att komma under 11 sekunder under godkända förhållanden. Han kom bra ur startblocken men accelerationen var lite långsam. Maxfarten har i alla fall förbättrats och andra halvan av loppet var riktigt bra. Filiphs gamla rekord noterade i Nedervetil juli 2016. Följande år blev det inget 100-meterslopp över huvud taget och i fjol löpte han ett lopp i Malax. Där kom han ur balans i starten och tappade en del tid.

Följande tävling är sannolikt i Seinäjoki på söndag. Då är det 200 meter som gäller. I tankarna är att eventuellt anmäla sig till Tilastopaja Cup i Åbo nästa vecka. Det blir i så fall ett försök att förbättra statistiktiden på 400 meter.

Sedan senasrte blogginlägg har det även varit SFIM i Karis. Filiph gjorde ingen toppinsats, men ändå rätt hyfsat den hårda konkurrensen som finns inom SFI på 200 och 400 meter. På 200 meter blev han fjärde på tiden 22,24. En bronspeng blev det på 400 meter med tiden 48,69. Erik Back vann före Eljas Aalto. Christoffer Envall hade känning i vaderna och stod över loppet.

Filiph öppnade relativt hårt. Som ofta förr blev det tufft på upploppet. Han behöll frekvensen, men steglängden blev för kort med del följd att farten mattades av. Detta är något som han jobbar med fram till Kalevaspelen i månadsskiftet. Han söker en mera avslappnad löpning som räcker ända in i mål. (Tom Johansson)