Lagombackan sevendays header 2

Visa alla inlägg skrivna januari 2020

Herrlian tid vi lever i

Skrivet av Sandra Neuman 22.01.2020 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Minns ni den frasen? Jag kommer inte ihåg vem som myntade uttrycket, men det lever med oss. Det är en härlig tid jag lever i just nu, härlig men intensiv. Det är mycket som ska falla på plats innan man börjar med egen business, kanske mer än vad man till en början kan tänka sig. Bloggandet blir lite bortprioriterat och det kan jag sakna.

Jag ha inte egentligen avslöjat vad jag ska börja med, men nu börjar det ändå vara så nära att jag själv börjar bli nervös. Om mindre än två veckor är jag florist med eget företag. I min värld finns det inget annat alternativ än att fortsätta i den bransch jag älskar. Det är klart att jag ska använda de kunskaper jag har och ännu mera självklart att jag ska stationera mig själv i Nykarleby. Därför blir det en liten blomsterverkstad/butik i vårt garage. Med egen blomsterodling under den varmare delen av året.

headertest

Så här bra har jag aldrig mått tidigare. Allt känns så rätt och det här är något som jag verkligen tror jättemycket på själv. Det är klart jag tvivlar på mig själv ibland, men det är oftast de dagarna som jag har suttit på möte i flera timmar, planerat något intensivt eller annars bara är jättetrött. Men då har jag lärt mig att det bara är just då i den stunden det känns ogenomförligt. Bara jag får vila en stund, krama barnen och plocka i diskmaskinen så känns allt mycket bättre och hjärnan slår över till det kreativa läget för att planera inköp och logodetaljer. 

Att lämna den trygga inkomsten som anställd var ett stort och mycket läskigt steg att ta. Nu vet jag iallafall att det var det rätta valet för mig och jag har inte en sekund saknat den vardagen. Det enda jag kan sakna är kunderna. Som den sociala personen jag är saknar jag att få vardagsprata med stadsborna och lära känna nya människor genom kunderna. Jag hoppas innerligt att min kundkrets hittar mig igen och kommer förbi för sin helgbukett eller extraordinära binderier.

IMG 5609

Idag har jag beställt hem lite material, dreglat över alla fina blommor på webshopparna, jobbat med hemsidans innehåll, gullat med kaninen (och andra varelser) och ätit pulled pork. Till näst ska jag hämta hem barnen, köpa hyllplan, hämta upp min jacka från skräddaren och invänta ett kreativt besök till kaffet! Bara jag lyckas lämna bort arbetet ska jag hinna skriva blogginlägg lite oftare också. Ett om dagen låter väl som en bra deal?

Ha en jättebra fortsatt dag!

 

 


Forellbegonia

Skrivet av Sandra Neuman 13.01.2020 | 1 kommentar(er)

forellbegonia

Nu i dagarna firar jag och min forellbegonia ett år tillsammans. Årsdagar för mina växter är inget jag håller koll på i vanliga fall, men jag skrollade i mitt instagramflöde för att se hur det såg ut i januari förra året. Där bland alla vita vinterbilder fanns en liten och kompakt begonia.

Det verkar minsann som att den trivs i sitt östfönster. Formen på växter ändras ofta vartefter de växer sig större. Det syns bra här på forellbegonian som nästan ser ut som att den har exploderat. Efter senaste sommar blommade den med fina vita blommor under en väldigt lång tid.

Och är den då en svår grönväxt att ha i fönstret? Svar NEJ. Bara du inte övervattnar så klarar sig de flesta grönväxter utmärkt, så också forellbegonian. Ett par deciliter en gång i veckan borde räcka så länge du inte bor i +25°C och har torr inomhusluft, då får du antagligen vattna alla växter lite oftare än så.

Bara ljuset återvänder på allvar ska jag ta sticklingar och tillverka mig en till av den här skönheten. Det är en av favoriterna i mitt hem, det måste jag ändå erkänna.


Min dumma hjärna

Skrivet av Sandra Neuman 02.01.2020

Taggar:

På nyårsafton fick jag en så tydlig insikt om hur stor skillnad ADHD-medicinen gör för mig. Det är inte tänkt att bli en adhd-blogg, men jag tror det kan vara ganska viktigt att lyfta fram vardagliga funktionssvårigheter på alla nivåer. Speciellt nu när det inte är så aktuellt med mycket trädgård och grönväxter.

Julros

Vi firade som sagt med våra vänner och med barnen och papporna spelade spel i ett annat rum, satt vi mammor med klassikern "Vem där". Efter att ha spelat några varv med barnen på den nivån som krävs för en fem- och treåring så valde vi en svårare variant där man ska ha två personer på var att hitta. Klockan var mycket redan då och medicinens verkan hade avtagit för flera timmar sedan. När jag frågade "Har någon av dina personer skägg" och motspelaren svarade nej så visste inte min hjärna hur jag skulle använda den informationen. Skulle jag ta bort alla med skägg eller var det de som skulle lämna kvar? 

Det var en så tydlig aha-upplevelse där jag faktiskt själv kunde se skillnaden. Det är inte säkert att jag skulle klara av den varianten med medicinen heller men jag är bra säker på att jag skulle kunna processera informationen på ett bättre sätt.