Lagombackan sevendays header 2

När hallonsnåret ska beskäras

Skrivet av Sandra Neuman 07.04.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:
Taggar:

Man tror kanske att det inte finns så mycket att göra den här tiden på året, men jag tycker jag har händerna fulla hela tiden bara jag drar på mig min sköna stickatröja med hästar (som var lite väl stor åt mig då för 20+ år sedan när jag fick den) och går ut. Till exempel är det allra enklast att beskära hallonbuskarna nu innan de får blad. Då kan det däremot vara till ens fördel att inte ha stickad tröja och håret i en bulle på huvudet, hallonbuskar är taggiga typer!

Hallon får sina bär på fjolårsskotten, det innebär att de kvistar som växer upp i år ger bär först nästa år. Tredje året är kvistarna inte till någon större nytta så för att göra livet och hallonplockandet lättare är det bäst att beskära.

För att veta vilka kvistar som ska tas bort kan du titta på färgen och på om de är väldigt förgrenade. Den nyaste omgången kvistar är ofta bara ett spö (en kvist utan förgreningar), och det är den som kommer ge hallon i år. Färgmässigt brukar de gamla kvistarna (som tas bort) vara lite gråare till färgen.

Sandra hallon2FjolarshallonGamla kvistar kan också ha spår av fjolårets hallon, då vet du säkert hur de gamla kvistarna ser ut.

hallonbuskar radGamla nya hallonHär ser du tydligt skillnaden på de gråa gamla kvistarna och fjolårsskotten som är bruna och lite smalare.

 

När jag ändå är igång med hallonraderna gör jag färdigt den sista biten för att få två fullständiga rader bredvid varandra. Plantorna har jag grävt upp som pyttesmå skott förra året, haft i krukor och sedan planterat ner på sydsidan av uthuset. Nu har solen värmt på så ordentligt där att de är lätta att gräva upp och flytta. Lätta att plantera är de också, hallon överlag. Sätt rotklumpen på jorden och fyll på med material runtom. Det behöver inte ens vara jord runtom utan löv eller liknande duger lika bra.

Det här är alltså det vi väntar på nu!

Hallon buskageHallonen


En till djupbädd, sällskapshöns och picnic

Skrivet av Sandra Neuman 07.04.2019

Det är söndag kväll och fortfarande ljust utomhus. Solen skickar in sina sista strålar genom köksfönstret och vi sitter hela familjen runt bordet. Alla lika rosiga om kinderna efter två dagar tillsammans. Lediga och med mycket utomhusvistelse.

Barnen har cyklat, jagat varandra och blåst såpbubblor. Jag har grävt en till djupbädd, sått frön, klippt hallonbuskar och byggt ärtstöd. Det är intensivt och ingen har egentligen tid att äta fastän det är vad vi borde göra när vi använder så mycket energi.

picnic barn

Hönsen har jag låtit gå fritt. Egentligen får man inte ha dem ute nu om man inte har dem i hage med tak (flyttfåglarna tar med sig sjukdomar), men drabbas de är de ju inte 50 som drabbas, utan fem stycken. Sällskapet hönsen ger är oslagbart. De är så nyfikna och vill vara med där jag är. Speciellt om jag har en spade och börjar gräva, då vet de att det vankas maskar. Eller så chillar de i en hög av fjädrar på det varmaste stället de hittar.

Som du kan notera är det old ladyn Lisen som är den som är mest nyfiken av sig.

HonsLisenHonanlisenNargangen lisenchill hons

Liksom förra veckan satte jag spaden i jorden bakom uthuset. Den här gången kom jag mig utan problem nästan en meter neråt, fyllde med kvistar, grenar, stallgödsel och bokashi innan jag grävde över jorden igen. Jag måste komma ihåg att tacka hönorna för att de har fixat så här fantastiskt fin jord åt mig här där hönshagen stod förr.

Ärtstödet har jag gjort på samma vis som min fammo och faffa alltid gjorde. Torra pinnar (annars börjar de växa) som man flätar ett rutnät av där ärterna är sådda. Den här höjden räcker åt min 'bamby'. På sidorna om ärtstödet tänkte jag att jag ska så sallat.

artstodkokstradgard kvallssolenvattnadjupbaddar kvallsol

Min färdiga djupbädd finns på ett så fantastiskt bra ställe att det fullkomligt kommer att explodera av grönt här redan i ett tidigt skede. Tänk bara på att jag kunde gräva en meter neråt medan jag på andra ställen i trädgården inte ens får ner spaden en centimeter. Därför sådde jag många tidiga sorter här, som rädisor, spenat, sallat och mangold. Mitt enda problem är bevattningen. Det verkar som att jag haft för stor mängd jord och gjort bädden för hög. Nu hålls inte kanterna riktigt när jag vattnar.

Jag skulle tro att det blev närmare 20°C varmt vid sydsidan på lördagen. Barnen sprang utan ytterkläder och jag vågade mig på tunnare arbetsbyxor och bara en tunn tröja. Och tur var väl det! I mina arbetsbyxor hittade jag luftlöken som jag köpte i höstas och skulle sätta ner. Lökarna hade börjat växa där i mörkret, i mina byxor som varit ihopvikta längst ner i skåpet hela vintern. Nu fick jag snabbt välja en plats och hoppas att jag minns var den är.

Vitlök är vanligtvis sånt som ska sättas på hösten, men så finns det sorter som sätts på våren. Ett par sådana hade jag köpt på mig i något skede för att experimentera med. Vitlök är det som vi absolut inte kan få för mycket av känner jag. Till min glädje har den vårsatta vitlöken från förra året börjat titta upp nu också! Av någon orsak tog den ett mellanår ifjol.

fropasarluftloksa radervitlok var

Tack och lov har söndagen inte bjudit på fullt lika fantastiskt väder. Jag vet inte om min kropp hade klarat av en djupbädd till så här tätt inpå den förra. Istället har vi cyklat runt gamla brandstation för att Leon skulle få lära känna sin nya (lite större) cykel, blåst såpbubblor och varit på stallbesök till Socklot. 

Att avrunda helgen med att producera blogginlägg till skön musik passar mig utmärkt. Imorgon har jag för ovanlighetens skull en ledig dag för att kunna gå på kurs i butikskommunikation i Vasa.

Tills dess. Kung Winston och plåttuppen vakar över Källbacken.

parontrad vattentornplattupp kvallssolWinston vattentorn

Så här såg det ut ungefär samma tid i april förra året.
Utgångsläget är lite annorlunda om vi säger som så. 

Spindlar, spenat och annat som lever i växthuset

Skrivet av Sandras gröna fingrar 04.04.2019

Från och med idag är vi alla en enda stor bloggportal istället för att jobba sida vid sida. Foodly och Sevendays är numera bara Sevendays, och det tycker jag är himla trevligt! Ju fler desto roligare, och alla ska vi ju äta!

På tal om mat så går det framåt i växthusodlingen. Temperaturen hålls fint på plussidan hela dygnet och då trivs också kålplantorna bra. De får ljuset, fukten och lagom svalt för att inte ränna iväg till långa kangliga plantor.

Rädisfröna har spruckit fint och är stadigt på väg uppåt med sina röda stjälkar och hjärtformade blad. Nu behöver de få massor med vatten för att inte bli alltför starka och peppriga av sig.

Kålbladradish

Som ett experiment har jag sått sockerärter. Det ska gå så länge det inte blir för kallt så att de ruttnar bort. Hittills går ju allt enligt planerna och ärterna har börjat skicka ut svansar för att börja fånga upp näring ur jorden.

Peagrodd

Spenat är överlag den gröda som man brukar börja så först på våren (eller vintern). Det är de som är snabbast när startskottet ljuder och temperaturen blir fördelaktig. Det här är de frön jag fick från ett par plantor förra året och nu ska de snart få bli god mat i vårt hem. Det är intressant hur de till en början behöver kämpa sig upp och sedan kämpar sig vidare ut ur fröskalet.

Spenatenspenatblad

När jag kröp omkring med min telefon (och makroobjektiv) i växthuset hittade jag också något helt annat som bosatt sig. Jag vet från förr att spindlarna trivs väldigt bra där så här års, och att kunna krypa lite närmare är en rolig upplevelse.

spindelnat


Videoklipp: Kallsådd med Leon

Skrivet av Sandra Neuman 03.04.2019

Här är ett filmklipp från en viktig stund i kvällssolen i köksträdgården. Jag gick ut i tron om att jag skulle få egentid, men efter en halvtimme kom min 6-åriga son Leon ut för att han ville vara med och odla. Och att odla med en liten pojke som själv klätt på sig ytterkläderna för att få vara med, är fint och ganska rofyllt.


Djupbädd, Kål och maskar

Skrivet av Sandra Neuman 31.03.2019

Det har varit helg igen och som vanligt har jag passat på att syssla i trädgården. Vädret har varit perfekt, inte för varmt och inte för kallt, och vägarna runtom (inte vår egen) är numera snöfria och torra. Milea har till och med lärt sig cykla med trampcykel och det går minsann undan!

Igår efter avslutad arbetsdag hann jag ut och skola om en hel del kålplantor i växthuset. Det är bara lite enklare att plantera på ett ställe där det inte gör något om det flyger lite jord hit och dit.

 

SpetskalBroccoliOmskolning vaxthus

 

 

I mina växttunnlar inne i växthuset har det hållits bra på plus dygnet runt nu. Därför vågade jag till och med plantera ut ett par spetskål och pak choi som ett experiment. Jag vet inte alls om det kommer lyckas, men i bästa fall går det riktigt bra och jag har tidig kål.

Nu hade jag väldigt mycket små kålplantor, så när jag hade fyllt så många små krukor som jag tyckte att jag behövde tog jag in resten till kvällsmaten. Det kändes lyxigt att ha det här smågröna att äta redan nu i slutet av mars. Man borde kanske alltid så en del extra frön för att ha överskottet att äta direkt.

Utplanteratsmagront

 

Idag när vi gick ut visste jag inte egentligen vad jag skulle göra, men det brukar ordna sig. Det gjorde det också när jag plockade en hög med kvistar vid sydsidan av uthuset och råkade hitta ett område där det gick att gräva. 

Eftersom det är sydsidan är det också ganska varmt. Det kan många gånger vara svårt att odla på sådana ställen med tanke på hur torrt det fort kan bli när solen ligger på om sommaren. Med Sara Bäckmos ord om djupbädd från ett av de första poddavsnitten i bakhuvudet tänkte jag att det kan vara lönt att testa.

En djupbädd är precis vad det låter som. En djupgrävd odlingsbädd där växternas rötter kan söka sig neråt istället för mot sidorna och på så sätt får man rum med ganska mycket mer på liten yta. Det kan också vara ett bra sätt att magasinera vatten ifall sommaren skulle bli lika torr som förra året.

Grava djupbaddGravarLeonMaskar

 

 

Till min hjälp hade jag Leon som grävde bort jord och räddade maskarna. Otroligt nog kom vi oss en halvmeter ner på det här stället fastän tjälen håller taget på många andra håll i trädgården. Det får vi säkert tacka kvisthögen som legat som skydd och förhindrat frosten att ta sig alltför långt ner.

När diket är färdiggrävt ska det fyllas igen. Vi har massvis med kvistar och pinnar som ligger överallt, så att hitta fyllnadsmaterial är inte svårt. Ovanpå det grövre materialet kippade vi ut vinter-halmbädden ur hönshuset och på det en bokashihink.

DjupbaddSydsidadjupbadd bokashi

 

 

Man tänker kanske inte att det går att slarva bort en djupbädd, men risken skulle faktiskt vara överhängande i mitt fall. Den gränsar precis till upphöjningen efter förra hönshagen och efter att jag grävt tillbaka alla jord blev djupbädden lika hög... med andra ord omöjlig att urskilja. Bara det tinar runtom ska jag gräva fram ett dike mellan djupbädden och följande bädd, men tills dess får pinnar markera.

Det är inte många meter från uthuset det finns bar mark, men tillräckligt mycket för att kunna njuta av jordiga händer och fysiskt gräv-arbete. Det kan hända att jag bestämmer mig för att gräva fler djupbäddar på rad, dels för att det är bra jord att gräva i här, men också för att vi har jättejättemycket kvistar och för att det är det varmaste stället att odla på. Jag tror att det vore perfekt för tidiga vårsådder, rotsaker och pumpor.

Djupbadd sydsidaSydsidan 2

 

Nu måste jag bara försöka behärska mig till nästa helg när det förhoppningsvis hunnit smälta ännu mera. Då senast måste jag börja så i de lådor som tinat fram, så behöver jag inte bekymra mig för att det blir för mycket att göra senare i vår.


Pengar och trädgård

Skrivet av Sandra Neuman 29.03.2019

Nu är inte pengar och ekonomi det jag brinner allra mest för. Jag är helt enkelt ingen siffermänniska. Som de flesta familjer är det mat och amorteringar vi sätter största delen av lönen på. Allra minst tror jag vi sätter på kläder och lyxigheter. Det går runt och det är det viktigaste.

 

Det om det. Vad kostar då en trädgård? Vad får en hobby kosta? Får en hobby som ger mat kosta lite mera än en hobby som "bara" ger en människa glädje?

 

Jag tycker absolut att en hobby som ger något tillbaka till familjen och påverkar ekonomin, kan få kosta lite mera än det som bara tar pengar (men ger nöje). Det är förstås bara min egen värdering i frågan. 

kokstradgarden15

parken15

 

De första åren vi bodde här gick det åt en hel del pengar i trädgården. Vi hade inga fruktträd, bärbuskar eller annat ätbart. Inte heller någon egentlig blomrabatt. Jag har ingen redovisning för hur mycket trädgården skulle vara värd i rena pengar, men tack vare plantloppis, perenn-rea, presentkort och att det är ganska enkelt att dela perenner, har vi sparat en del. Att ha tålamod sparar också på slantarna per år när inte allt behöver vara färdigt på en gång. Nu är det mest de lökar jag petar ner på höstarna som känns i plånboken, men bara man väljer sådana som kommer på nytt år efter år så kommer den utgiften försvinna också. 

Om trädgården bara är en sån hobby som ger glädje i mitt liv, så är köksträdgården  den hobby som ger tillbaka mest för pengarna. Fröpåsar kan kosta en hel del om man inte väljer rätt försäljningsställe, men då får vi äta egenodlade grönsaker hela sommarhalvåret. Visst köper vi både gurka, paprika och tomater som komplement till allt annat grönt, men den utgiften är en droppe i havet av det vi själva odlar.

 

Här är fem spar-tips för dig som ska anlägga en trädgård:

- Besök plantloppisar eller köp plantor på facebookgrupper för växtbyte/handel.

- Ha tålamod. Det kostar mindre att köpa små plantor än att handla hem en jättestor buske direkt.

- Handla dina växter när det är rea vid trädgårdshandlaren.

- Fråga dina vänner med trädgård om de har perenner att dela med sig av.

- Om du ska göra grus- eller barkgångar löns det att sätta markduk/rotspärr under. Det förhindrar ogräs från att växa upp och dessutom sjunker inte materialet ner i den befintliga jorden lika fort.

 

Blomstrandetradgard

 

 

Och så fem tips till dig som vill ha en köksträdgård men inte punga ut med flera månadslöner:

- Bygg din egen jord. Det vill säga kompostera växtmaterialet du har (löv, kvistar ogräs). Kanske du har ett stall eller bondgård i din närhet som du kan få stallgödsel från?

- Bokashi är bra att boosta en näringsfattig jord med. Du vet den där jorden från fjolårstomaterna till exempel. Dessutom får du plötsligt nytta av dina matrester!

- Leta reda på den fröförsäljare där priserna inte är överdrivna. Lite research och du har sparat många euron.

- Använd befintligt material. Du behöver naturligtvis inte ens ha odlingslådor i din köksträdgård, men om du vill så är det lika bra att använda det material du har istället för att köpa nytt. Kanske har någon släkting en hop med brädor som du kan få?

- Byt frön. Det finns mängder med odlingsmänniskor överallt i landet. Dela på fröpåsarna! Du behöver kanske inte alla ärtor och din kompis kanske inte behöver ha mer än hälften av morötterna?

 

kokstradgard15krasse15fropasar15

Vad en trädgård får eller inte får kosta kan bara du själv bestämma. Det går att göra jättestort och jättedyrt. Stort och sparsamt... eller varför inte lagom stort och lagom dyrt för just din ekonomi.


PLUS!

Skrivet av Sandra Neuman 28.03.2019

Jag ska säga att jag hade inte särskilt stora förväntningar på att lite fiberväv och plast skulle göra några underverk i växthuset. Men se där hade jag fel! Trots att det natten till igår visade ner mot -10°C utomhus höll sig temperaturen i växttunneln i växthuset på plussidan!

Det är fantastiskt och för mig breaking news! Jag kommer kunna, och VÅGA, plantera ut småplantor mycket tidigare nu och förlänga säsongen flera veckor. HURRA!

 

spenatgroddJPG

 

Det här är spenatfrön som jag sådde i växthuset den 26 februari, alltså för en månad sedan. Mina egna frön som jag av misstag råkade få skörda förra året. Nu gror de ikapp med ogräset (Tänk om allt vore lika köldtåligt som ogräs!) och snart får vi äta spenat till måltiderna igen!


Trädgårdsnytt

Skrivet av Sandra Neuman 26.03.2019

Nu är vi redan inne på tisdag och har ekonomivecka och allt på sevendays. Jag har också tänkt beröra ämnet en aning men nu till en början måste jag uppdatera från trädgårdsarbetet. 


För mig är det viktigt att det finns dokumenterat från köksträdgården så att jag kan titta tillbaka senare och lära av mig själv. Många har trädgårdskalender (bland annat cindyekman.com) och jag kan känna att inspirationsboosten kommer över mig och att jag också vill ha en sådan. Men så har jag testat så många gånger redan och bara lyckats skriva in ett par dagar innan jag glömt. Jag har  använt en 10-årskalender och igår när jag slog upp den för att göra ett nytt försök så visade det sig att det var exakt den här dagen ifjol jag sist skrev. En 10-årskalender i A5-storlek är inget jag rekommenderar, det blir alldeles för lite utrymme att skriva på.


Då är det bättre för mig att ha en trädgårdsblogg där det ryms obegränsat med text med tillhörande bilder.

 

Det här är aktuellt från vår köksträdgård: 


I odlingslådorna på friland har vi fortfarande mat att hämta. Problemet är bara att jorden fortfarande är frusen. Nu testar vi täcka in lådorna med svart jordgubbsplast för att få solen att rikta sin värme och få jorden att släppa palsternackorna och morötterna.

Om det fungerar får vi se om några dagar.

inplastad odlingPalsternacka

 


Av naturliga skäl händer det mer i växthuset just nu än på friland. Det är väldigt varmt på dagen medan det blir aningen svalare nattetid. För att motverka temperaturskillnaden har jag täckt in kallsådderna med ett par lager fiberduk och på det konstruerat en växttunnel av plast.

Bilderna är tagna ungefär samtidigt, men solen hann försvinna bakom vattentornet och vi hamnade i skuggan

växthus solVäxthus vinterväxttunnel

I bortre änden av växthuset har vi numera en odlingslimpa. Där tänkte jag att det blir bra för tomaterna att växa i sommar. En odlingslimpa är en slags lasagne av trädgårdsmaterial där du börjar med grova grenar i mitten och jobbar dig utåt med finare material som kvistar, växtdelar och gräsklipp.

Min odlingslimpa fick också en boost i form av två bokashihinkar. Dels ger bokashi mycket bra näring, men för mig handlade det också om att få tömt hinkarna innan nästa bokashihink ska tömmas inifrån.

bokashiOdlingslimpa

 

 

Avslutningsvis kan vi också rapportera att kålfröna som kallsåddes tidigare inte ännu har grott. Det om läget i landet lagombackan. Gokväll.

Kallsådd kål


Här är årets sommarblommor

Skrivet av Sandra Neuman 22.03.2019 | 2 kommentar(er)

I min målbild för 2019 finns en köksträdgård till bredden fylld av grönsaker och prunkande sommarblommor. Ungefär så här.

IMG 6363IMG 6368IMG 6352Ur arkivet: 2018

 

Förra året var första gången som jag hade någon annan sommarblomma än solrosor, ringblommor, krasse och blåklint. Jag hade så stor rosenskära att jag nästan skulle ha behövt en machete för att ta mig fram mellan odlingslådorna och luktärter i överflöd. Det ger mersmak att lyckas, och i år tänker jag slå till med ännu mer blomsterprakt på min lilla täppa.

Jag erkänner att jag gick bananas med fröbeställningen i våras, så nu har jag svårt att veta var jag ska ha rum med alla sorter. En del frön delade jag med mig av till en tjej som planerade bröllop och ville odla egna blommor... frön är till för att delas tycker jag.

 

IMG 3269

 

När jag väljer vilka sommarblommor jag ska så tar jag alltid på känsla. Jag bestämmer aldrig temafärger eller på det viset har någon riktlinje (vilket egentligen går helt emot det jag har lärt mig under studietiden) utan gillar att välja på känsla och se hur det blir. Jag är också rätt förtjust i färg överlag och tycker att sommaren ska innehålla alla färger i en enda härlig mix.

Det som varje år måste vara med är solrosor, ringblommor och blåklint. De sköter för det mesta sig själv och fixar så att det alltid finns frön som börjar gro redan tidigt. I år vet jag faktiskt inte om det lyckas med självsådden eftersom sommaren var så varm och lång att de frön som föll hann börja gro. För säkerhets skull kommer jag slänga runt lite extra frön för de spontana blommorna lite här och där.

 

I år blir det:

  • Flera färger av vallmo, ringblomma, blåklint och luktärter.
  • Honungsfacelia
  • Linaria
  • Solrosen 'Hella'
  • Bukettgilia
  • Harsvans
  • Sommarslöja
  • En låg rosenskära
  • Drakmynta och Kolibrimynta
  • Penstemon
  • Blomsterkörvel
  • Stjärnvädd och Praktvädd
  • Sibirisk hjärtstilla
  • Sommaraster och Höstaster
  • Krasse
  • Linnétagetes

 

Det är inte omöjligt att någon av de här inte funkar särskilt bra för mig, men det är väl värt att testas ändå, de flesta är ändå säkra kort.


Söndagsrapport

Skrivet av Sandra Neuman 17.03.2019 | 1 kommentar(er)

Det här hände idag. En trogen vän har gått itu och är inte längre till någon större nytta. En snöskyffel som tjänat oss troget både i hönshuset och vid snöröjning. Så länge det här är det enda en sörjer en söndag så är det ganska bra ändå.

IMG 3262

 

Söndag är väl ändå den bästa dagen på veckan kan jag tycka. Det är inte så att man måste göra något om man inte vill eller behöver, att ligga på soffan och slappa är fine. Men så är det föräldrar med barn i en ålder som tycks ge dem raketfart och energi som tretton vindkraftverk. Då kan en söndag utan något energislukande vara ganska tung.

Därför gick vi ut på gården redan på förmiddagen.

Jag passade på att syssla i växthuset, skyffla snö ur odlingslådor och snickra ett värprede åt hönsen. Basic grejer bara. Grönkålen från förra året fick jag dra upp nu iallafall fastän jag tänkt låta dem stå kvar och ge lite tidiga blad att knapra på. Jag borde ha fattat att slänga snö på dem redan för länge sedan för att hålla dem vid liv istället för att låta dem torka bort som nu. Men det gav i och för sig andra möjligheter.

När gamla grejer rivs upp ur odlingslådorna går det plötsligt att så nytt. Bland annat slängde jag (bokstavligen) ut fyra påsar med olika sallatssorter för att få en nice mix med baby leaf att skörda småningom. Det är konstigt hur jag alltid har så svårt att bestämma mig för vad jag ska så när det är dags att börja på. Här har jag en hel låda med fröpåsar men så känns det bara "njae, kanske inte ännu"...

 

IMG 3258

IMG 3257IMG 3261IMG 3259IMG 3260

 

Idag stänger jag också den större vädringsluckan för att börja värma upp växthuset lite. Det känns som att det inte är någon vits med ett stort skyddat utrymme om jag låter det stå kallt hela våren. Det är ju nu man vill ha det där försprånget för att få tidig sallat, spenat och annat gott.

Längs ena kanten har odlingslådorna bågar över sig så jag får lagt ett par lager med fiberduk över. Så fort som möjligt ska jag fixa bågar på den andra sidan också. Ganska snart, när minusgraderna släpper och solen börjar värma ordentligt, kommer det annars att bli för stora kontraster mellan de många plusgraderna på dagen och ner mot noll på natten. I växthuset blir det lätt +20°C en solig dag.

 

IMG 3263IMG 3264

 

Jag har också beslutat att det inte blir någon varmbänk i år, hur roligt det än är med supertidig sallat. Det är för tungt att bygga och jag känner att i år vill jag inte sätta energi på just det.