Nikonistens gårrmiddag
Alltid i mellanåt fundeerar Nikonisten mera än vanligt. I mellanåt på julen, men på senare tider mindre på julstädandet och julmaten än på julens budskap. En av de viktigaste budskapen julen påbjuder är samvaro. Så fundeerar Nikonisten.
Vet int med säkerhet hur många vänner Nikonisten har, som på pga pandemin eller annat firar en ensam jul.
Själv får jag fira med barn å barnbarn med mat å julklappar
Minnena går alltid till tider då jag fick fara med mamma Doris till julottan till sockenkyrkan. Den tiden var hela kyrkan upplyst med levande ljus. Det var en speciell stämning, som inte går att beskriva.
Men julen är ju en tid då man ska träffa familj å vänner. Men i år vaal he aalejs - allt på distans. Viktigt att notera!!!
Som Heikki Kaukoranta sade - det kommer flera julhögtider! Vi skall lita på honom!
Så i stället för att ha en större samling, bjuder Nikonisten å Korv Görans i Vasa första anmälde till nikonisten@johanhagstrom.fi eller johan.hagstrom@netikka.fi till en pratstund inklusive Korv Görans festmåltid inkl skumppa i en herrrlian Brånxmiljö. (risk för att hamna på foto finns)
Nicke å gänget fixar det fint. OBS! bara en paikka i år!!! Missa Inte!!!
Alla ni andra önskar Nicke o Nikonisten en herrlian juletid.
Sköt om er!
Lugn Luciadag
Alltid i mellanåt funderar Nikonisten på Lucia. Blev aldrig vald till Lucia. Trots mitt gyllenblondiga hårsvall. Nå kanske i nästa liv. Eller kanske som Lucifer på Halloween?
Luciadagen var planerat att firas med besök till julfiilis på kasernområdet. Men här råder ingen demokrati! Alex hade bestämt sej för lekparken och Smulterön. Så blidde det ju då också!
Först blev det lite piratism, sen blev det ju moffa-gå-å-gömma-sej-inte-kytta! Nå inte så många ställen att gömma sej på i lekparken, så ett träd fick duga. Efter några kurragömmavarv blev det dags att inventera båtarna. sundet och Smulterön.
På Brändö bro tycktes det vara mera viktigt att inte stiga på skarven, utan de skulle hoppa över, än at kolla bilar, cyklar etc...
Det har ju alltid varit något magiskt med att plocka strandstenar och kasta dem i havet. Troligtvis kommer följande generationer att göra det trots övervinnande skärmtid.
En verkligt grå Luciadag i år. Men om man verkligen bjuder till, hittar man ljusglimtar och granna färger.
Fartygsinventariet var fixat på några minuter. "Alla båtar borta!" förklarar Alex åt moffa, å viftar med händerna. Vi mötte ingen Lucia på hela vandringen, men det störde inte Alex det minsta. Han har nog, som sin moffa, blivit vaccinerad med en grammofonnål, juttuja riitti ja jäi vielä yli, skulle finnen ha sagt.
Efter alla naturupplevelser, blev det dags för moffas köttsoppa på Sundsgatan. Så enkelt å simpelt. Som kyytipoika mörkt knäckebröd med en skiva ost på - nam! Int så sånde rikssvensk ljus pilipali, som smakar nå mellan tucs å chips. Den sista tallriken är ju alltid för mycket - kändes som om det skulle vara värre att gömma sej bakom ett träd än på förmiddagen. Alex slarvade i sej flera skedar av soppan. Men sen blev det dags att läsaboken. Som tur denna gång utan morötter. Hade en konstig känsla av att ajg skulle ha läst den boken tidigare?
Aalejs jultorg i Vasa
Alltid i mellanåt nalkas juletider. Det ser man enkelt på kontoutraget. Vasa jultorg hade i år en helt annan skepnad än tidigare julöppningar. Klart he me dehär pandmin hängande efter oss alla.
Men arrangörerna jobbade kreativt och fick framkallat en annorlunda julöppning. Många säljare var på plats och en stor karusell.
Inget ordentligt torg utan meterlakrits - magen gillar, men inte klimatet
Jasså, Ålandssmaker till salu, men hittade inga pannkakor, så vandringen fortsatte sökande efter grillkorv
I år satsade Visitivasa på en stor karusell mitt på torget. 5 för de stora å 10 för de små... Menar nu inte biljetten, utan antal varv i karusellen.
Både traditionella och mera moderna tomtar fanns till salu.
En dylik köpte Jonna i fjol. Den var fin. Men barrade av sej redan under midsommarhelgen
En sak som vi saknade var de röda YA kåppina. De gav en härlig stämning åt hela jultorget.
Den annars superpladdraren Alex satte sej tveksamt i karusellen med mamma Jonna. Han har nog aldrig varit så tyst så många minuter i sträck. Fundeerar om han andades över huvudtaget. Nå en viftning till moffa gick att fixa, fast det var ganska trögt.
En perfekt dag att sälja varma skinnhandskar och kommersen tycktes nog vara livlig. Tror det såldes mera handskar än plånböcker.
Allehanda pynt fanns till salu och en hel del Stundarsmunkar.
Efter jultorget blev det en runda i köpcentret Revell. Här skulle det spelas serenader med splitternya Fendern. Medan vi diskuterade julen med Jonna, hann Alex naturligtvis hitta nödstoppsknappen för rulltrapporna. Gissa om han tryckte på den!!! Rulltrapporna går inte att starta om igen utan att vakten kommer med en nyckel. Under tiden moffa kollade var närmaste vakt kunde vara, hade Alex hunnit in i Finlayson butiken och funderade på hur man startar en skumsläckare (som fanns på golvet i affären). Vi hade gudomlig tur. Han hittade inte utlösaren på skumsläckaren innan vi hann dit! Också tur att det inte stod en massa mommona i rulltrapporna, som stannades.
Nu började alla vara både trötta och hungriga. Så vi körde till moffas på Brändö och avnjöt härliga ribs från Solf Gästgivargård.
Sen var det nog dags för samtliga i gänget att lugna ner sej å ta en tupplur.
Moffa ska sitta barnvakt ett par timmar på söndagskvällen. Undrar om det finns tillräckligt med böcker och morötter och blodtryck.
Moffadag å Beethoven
Alltid i mellanåt får Nikonistmoffa härliga besök. Dottern Jonna med sonen Alex reste från Sivulahti till Brånx enkom för moffa. Då känner man sej ganska i spotlighten. Nå vissa saker måste man ju förbereda, som t.ex. maten. Är lika bra kock som en tegelsten - kanske korvsoppa? Då måste man ha XX Sininen! Eller kanske skippa soppan å fixa en gourmet ugnskorv?
Sagt och hjort. Det blir ugnskorv me peerågröjte (myki grädde å smööör å några peerå).
Men först lite uteliv. Lite utforskning om Smulteröns kiosk skulle ha nån god glass på menyn. Nikonistmoffan kan inte förstå hur barnabenen kan vara så snabba. Alla symaskiner kan släng sej i väggen!
iiss int gå int i hede vatåpåtte!!!
Vid simstranden konstaterade Alex att där kan man simma. Moffa föreslog en simtur men den idén skippades bestämt. Nå å andra sidan var det tur, eftersom moffa simmar lika bra som en hotång.
Sen blev det kurragömma - inte kytta!!! Alla hittade alla till slut.
Den selektiva höstvinden (är kall bara för vuxna?) bidrog till att det skulle bli matdags. Moffasittapåsoffanläsabokenätamorot upprepades ett antal gånger redan i hissen. Men först skulle det bli mat. Blev bekräftat med att sen Moffasittapåsoffanläsabokenätamorot! Punkt!
Både korven å peerågröjte lät sig smaka och nu skulle det passa med Moffasittapåsoffanläsabokenätamorot!
Lite måste man plocka undan. Sen blev det Moffasittapåsoffanläsabokenätamorot och samma bok som alltid - några varv. Sen tre meningar ur Pelle Svanslös, men eftersom vi inte kunde komma överens om vem som var Pelle Svanslös och vem som var taxen Max blev hela projektet mindre intressant.
Alltid i mellanåt, under tidigare besök, har de där moffas eltrummor verkat intressanta, men kanske lite skrämmande. Nu tog Alex i trumpinnarna lika vant som Ian Paice eller Ginger Baker. Men behövde lite hjälp att nå till trumpallen. Dessutom räcktes han ju inte till pedalerna, så i mellanåt ropade han: moffa trycka den - och pekade bestämt på bastrumspedalen. Moffas nya milestone bastrumspedalist, måste trycka nya visitkort. Man kan ju tydligt se att det spelas 'Roll over Beethoven' i lurarna???
Med dottern Jonna konstaterade vi, att Alex skulle göra lysande karriär som försvarsadvokat! Han höll på med Moffasittapåsoffanläsabokenätamorot, ända tills Moffasattpåsoffanlästebokenåtenmorot! Det var så intensivt och tättodlat att alla domare skulle tröttna förr eller senare och ge upp.
Att sen få höra: de va så roolit hos moffa - är ju den bästa rekommendationen och livselixirenman kan få, eller hur, behövs ingen ungdomskälla?
Nu blir det att bara slappna av och att sittapåsoffanläsabokenätamorot
Karamaate!
Alltid i mellanåt inser Nikonisten, att han e lika bra ti laga mat som chinchillåna e ti spela pidro (OBS heter verkligen int pidroN).
Är ju helt avundsjuk på Uffe, som trollar fram delikatesser på vad som helst å dessutom hans vinval. Nikonisten får nöja sej med en pirkkakalja å nå realisations rödvin.
Men nå näring måst man ju inskaff. Fanns bara en päärå i skafferiet (pääråna e ju lena maate), men desto mera lök å en morot! Så bara ti byri värm pannå (å absolut me smöre!!!, int nå litkuna)
Bäst me dehär karamaate e ju att man int bihööver läsa nå recept. Hadd nå KG köttbullåna i frysen å en bäta lördagskorv i kylskåpet.
Sen finssa he ju några ryssgurkkå för ti håll grönbalansen å en gul paprikaändå för ti håll hälsosamhetsbalansen. Ja å en ägg!!!
Så he vaalt ti en Nikonistenpytt. I morgon e he ju helgdag å he ska firas å helgas me en besök ti lokala Korv Görans. Må bra å minns ti njuut!
Moffa sitta soffan läsa boken...
Alltid i mellanåt får moffaNikonisten celebert besök. Dottern Jonna kom med sonen Alex ( över 2 år 3 månader) på besök till Brånx.
(alla foton tagna av Jonna Hagström)
Blev så mycket på programmet att moffas köttfärs-makaronigryta gick betydligt mera åt åt dottern/mamma än åt huvudpersonen. Såg inte så smakligt ut när Alex blandade grytan i mjölkglaset! Lite lyckades vi lura i honom i alla fall.
Sen blev det "moffa sitta soffan läsa boken", vet inte för hur mångte gången, men när vi hunnit till Katie katten, med mjuk päls böts boken snabbt ut till en annan. Den lästes ungefär två sidor innan det var dags att byta bok.
Väl ute i Brånx blev det både lekpark och båtskådning, ja å sen var ju alla trappor gårrintressanta.
Den där aktivt selektiva barnhörseln borde också vi vuxna lära oss. Man lyssnar bara till sånt som e intressant, allt annat far förbi
I dag var det trappornas dag. Upp å ner hela tiden.
Sen lite båtbesiktning.
Balansgången var nog mera menat åt yngre, moffa fick vara tryggt stöd i alla fall.
Alex's kläder matchade bra med de gula dörrarna. På bilden ser man en liten pojke på väg till stora världen med bestämda steg, utan skygglappar.
Brändökarnevalen i sommarvärme - äntligen!
Alltid i mellanåt, oftast i regn, slask, storm eller snöyra, firas Brändökarnevalen på Brändö (Brånx) torg. Men i år var det verkligen en fest i varmaste sommarväder. Det märkte man på publiken. Mycket mera folk än tidigare, myckat gladare miner och bäst av allt - många nya ansikten. Det noterar Nikonisten som fotodokumenterade stadsdelsevenemanget.
Palosaaren asukasyhdistys, Vaasan Setlementti och Palosaaren Urheiluseura (PUS) stod för arrangemanget.
Bilderna får berätta mera:
Traditionsenligt öppnades karnevalen av borgmästare Heimo Hokkanen. Han läste högtidligt upp självständighetsförklaringen.
Världens tre monopoler: Brändö - London - Paris!
Dragsnäsbäcks FBK lärde eldsläckning, det var åter mycket populärt, på bilden verkligen uppåt väggarna!
Ponnyridningen är också alltid lika populär - kön var åtminstone fem glassportioner lång.
En verklig folkfest efter den kalla våren
Ingen sommarkarneval utan glass!
Teatern den Sjungande Groden underhöll modernt interaktivt
Mitt i prick!
Palosaaren Pisarat sjöng Brändö nationalsång
Korsholm Big Band underhöll svängigt torgpubliken
Glasskön var lång som 7 fatiår!
Lilliputti tuffade non-stop kring de fina Brändöområdena
Det var trängsel som på storstäders järnvägsstationer
Teatern den Sjungande Grodan underhöll på finska och svenska och böt språk så man inte märkte före versen var nästan slut
Man måste ju se till att kroppen får rätt föda.
Härligt att se, att Havsvinden fick vara i mittpunkten. Den invigdes ju av självaste Danny Kaye den 10 juni 1979 så det var ju 40 års jubiléum samtidigt (Merituuli - Havsvinden, Eero Hiironen, 1938 - )
Efter Botnia Boys underhöll ännu Lasse Luomalas Own Style Band.
Det är härligt att uppleva att invånarna och de olika föreningarna sammanstrålar till en egen sommarfest.
Några till foton kan du hitta i WEBFOTOALBUMET!
Flyg och far! Fly In 2019
Alltid i mellanåt, eller nästan varje år, testar Nikonisten vingarna på Nummijärvi Fly In. Det är flygklubben Air Pilot r.y. som har ordnat familje- och flygevenemanget sedan 2002. Undantag för ett år då isen inte var tillräckligt stark.
Vädret spelar en stor roll. Nikonisten har fotat där i blåst, snöstorm, solgit vårväder. I år var vinden så svinkall att inte ens alla Kokkolaadjektiver i rad kunde beskriva. Det märktes nog i besökarantalet en aning.
I år var det extra festligt då Finlands Flygförbund firar jämna 100 år i luften.
Men besökarna brukar vara ganska trogna
Det var halt på isen trots sandningen, stor risk att man flyger på baken.
Trots den hårda vinden fick man följa med verkligt skickliga flyguppvisningar.
Welcome to Finland students from Spain, Italy, Germany and China - enjoy the Finnish winter. Nummijärvi Fly In goes international!
En del utbyteselever testade för första gången i livet vinterbad.
Lentävä Porsas' bastucessna är alltid välbesökt.
Dags för mellanmål!
Alla på sitt sätt!
Gissa om det var populärt att köra snöskoter.
Det såg ganska häftigt ut när gyrokoptern lyfte.
Det var ganska tät ruljans vid landningabanan, olika farkoster lyfte och de flesta också landade.
Johanna Peltoniemi är Air Pilots verkliga eldsjäl och puuhanainen. Hon har varit aktiv i flera år och har själv också flygcertifikat. Här står hon framför klubbens nyförvärv, en ultralätt Ikaros. Johanna är också elinkeinoasiamies i Kaskö och är med i många evenemang. Senast träffade jag henne på strömmingsmarknaden i Kaskö.
Det är just eldsjälar landet behöver. Ett trevligt evenemang, det lär nog skall bli ett besök i nästa år också.
Några foton hittar du i WEBFOTOALBUMET! (more pics!)
Det moffanska
Alltid i mellanåt tror Nikonisten att han, med sin enögda japaner, har varit med om myki. Lika ofta förstår han hur fel tanken är.
Denna alternativa blogg handlar inte om Uriah Heep eller Stundars marknad, det blir något ganz anderes, det blir tankar i stället för evenemang. Nikonistens första moffablogg.
Man börjar väl nog bli ganska gargamelisk då man tänker på moffa som tillägg i CV:n och på visitkortet. Som konfirmand på 70 talet i Kokkola tyckte man ju att moffona å faffona har ju finssa gårrläng.
Uppmuntrade i veckan en nybliven mamma på jobbet, att det blir ju lite knappt om nattsömnen de första 18 åren, men sen jämnar det ut sej - för en tid. Sen återkommer det oftast onödiga grubblandet.
Sedan barnen flugit ur boet har det ju varit så att man lite flyttat ansvaret på dem själva.
Sen blir det lite som 'the Return of...' everything.
Det finns vissa saker som skiljer sig från pappaskapet till moffaskapet - mest till fördel.
Man har tillstånd att bryta vissa regler, busa på ett annat sätt, se allt från en annan vinkel. Garanterat nappar abborrarna bättre med moffa än me pappa. Och Tarzan filmerna är mycket mera spännande (Tarzan?).
De sälgpiporna moffa eller faffa har gjort visslar betydligt bättre än de som pappa gjorde, undrar varför? Närskogen (parken) blir plötsligt mycket mera spännande. Har ju redan funderat ut både trollstig och äventyrs dito.
Hur som haver - lyckan är stor hos båda parterna, den ena vet bara int om det ännu. Nu blir det att olja Märklin -lokomotiven, putsa banorna samt damma av ångmaskinen och skaffa fram Nu Skall Vi Sjunga samt Muminböckerna. Vem skall trösta knyttet få ännu vänta. Tyvärr såldes de förra på loppis. Sen att skaffa en ukulele att knäppa 'Och månen vandrar på fästet blå' med. Hmm hade jag så mycket på listan som pappa?
Sen måste ju en moffa ha undangömt klassiska lakritspipor och något annat nostalgiskt, som inte finns hemma. Dessutom finns det en risk att det kan bli smygglass innan maten.
Men viktigast av allt är ändå att moffa finns till och är närvarande. Det räcker ju till att sysselsätta en moffa nästan heltid. Och med gyllene kanter.