På äventyr i naturen (i söder)
Alltid i mellanåt söker sej Nikonisten till Moder Natur. Denna härligt höstliga lördag i bästa sällskapet med sonen Jonas. Såsom flyttfåglarna sökte vi oss söderut, med både tandborste, pass och coronapass. Första anhalten var härliga Lauhanvuori nationalpark i Storå. Eftere att ha konstaterat och flåstrappat upp i utsiktstornet, var det bara att konstatera att sikten var about 20 meter. Men vid klart väder ser man ända till Kstad. MEN från Nikonistens balkong ser man ända till månen!!!
Imssi Vimssi hade varit flitig nätarbetare, men ack morgondaggen avslöjade hans internät.
Men så gick det också för många av hans kolleger.
Mot Spitaalijärvi.
Grannfärgad giftsvamp? Som tur är e Nikonisten inte intresserad av svampplockning, En gång hade arbetsgivaren ordnat friluftsdag i Klobbskat. Man fick välja mellan kajakpaddel eller svampskog (med guide). Det blev svampskogen. Guiden konstaterade efteråt, att av alla gripper han har guidat under åren har ingen hittat så många (olika) giftsvampar, som jag! Tror bog jag skulle känna igen en svampinjon om jag skulle se en i skogen.
Men det fanns färggranna svampplockare i Lauhanvuoriskogen.
Sic Transit ...
Svårt att fånga färgprakten på bild, men ett smakprov
Spitaalijärvi samlar upp regnvatten och rester av is och snö. Den är klar, men bara 1,5 - 2 meter djup. Sjön omfattar 7 ha och ytan är 175 m över havet - i våra trakter!!! Folk trodde att man kunde hela sej från spätelskan om man tvättade sej i sjön.
Ingen utfärd utan kaffe å grillkorv. Jonas väckte liv i gammal glöd, så vi sparade veden till nästa utfärd.
Det finns en helt ny rutt nu, som heter terassikierros. Den går runt hela Lauhanvuori och är ca 8,5 km lång - DIT!
Absolut ett måste att kolla Kivijata, mäktigt. Fotat från mitten av området! Ca 4,7 km från Spitaalijärvi.
Helt otrolig, och det måste finnas en massa järn i dessa stenar. Undrar vem som har orkat bär hit alla stenar?
Sen en sväng till Storholmen i Pärus, där det fattades både forsande vatten och vacker skog. Månne de grymma stormarna har fällt träden? Djupa spår av skogsmaskin. Kommer säkert att ta över 20 år innan terrängen har repat sej. Väldigt synd.
Vi hann också beundra Bötombergutsikten, dimman var inte så tjock längre.
Dagens äventyr avslutades med en klassisk Plankbiff Alabama på Crazy Cat i Kstad.
Man bihööver int resa så långt bort, mycket att skåda i närnaturen.
Bland björn å varg vid Vitmossen
Alltid i mellanåt hittar Nikonisten outforskade naturstigar. Många i Vörå. Denna söndag blev det en tur till Vitmossen i Tuckor. Redan efter några hundra meter möttes man av forntida boningar, varg och björn.
Bra skyltat och utmärkt utmärkt led.
Genast efter parkeringen kommer man till pausstället, där finns också boningar som representerar äldre bronsåldern - ingen internet?
Man kunde välja mellan två rutter, en på 5 km och en på 3 km.
Forntids boning eller det som finns kvar av den, högt uppe på en kulle
Vandringsleden var omväxlande, fina och stabila broar hade byggts över de mörka vårbäckarne
En till fornlämning, som kan ha haft många roller, bland annat som gravplats med kremeringar
I bland är det bäst att vara kreativ. Denna årstid för ofta med sej naturliga vattenhinder. Men bara att ta en liten omväg. Hellre det än att chansa på att plumsa över stövelskaftena
En trevlig vandringsled. Skönt att sen ta en kaffepaus. Solen värmde skönt. (foto: Peter Sjöblom)
Farsdag på Rövarskäret
Alltid i mellanåt är det farsdag, oftast i den hemska månaden november. Covidårets farsdag var härlig, 4 grader på plus och solsken. Så vi bagavo oss, dottersonen Alex, dottern Jonna, hennes pojkvän och den gamla farzan till Rövarskäret. Vilken fin farsdag!
Mycket fin skog i början av stigen, bara naliiti klåttå. Alex tog genast ledningen av truppen. Farsan hade lite problem med inställningarna.
Vi var ute i god tid, så lite av soluppgången hängde kvar. Det är lite Alexas mat och sovklocka som styr tiderna. Var som att vandra i naturguld
Klart man börjar med att laga upp eld
Trots allt fick farsgubben lägerelden att brinna - och röka (foto: Jonna)
Känner du doften och smaken?
Lite vy från fågeltornet - svanarna flög trumpetande mot varmare länder
Visst e he grannt!
I mellanåt tyckte truppledaren Alex att nu är det stopp!
När korvarna låg på grillen började mera folk lockas till vandringsleden - nästan till rusning
Om någon läsare inte varit till denna rastplats, så rekommenderar jag varmt. Bara att googla eller köra till Gamla hamnen, där skyltas det 'Lintutorni' på ren finska.
Muséet du kanske har missat?
Alltid i mellanåt hittar Nikonisten sevärda saker. I mellanåt på flit å i mellanåt genom att köra vilse. Denna gång var det kuuklemaps som noterade det ypperliga MC muséet i Lahtis, Suomen Moottoripyörämuseo. Den leds av mångsysslaren Riku Routo, som har sålt sin själ åt motorcyklar redan som 4 åring!
Muséet finns i Lahtis, kuukle hjälper gärna! Vackert beläget, dessutom ordnar Riku där MC träffar och konserter. Uriah Heep hade en spelning där i fjol. På kommande Alcatraz den 4 juli! Restaurangen bjuder på häftiga burgare och en inredning som gjorts med spcialtillstånd.
Självaste Giacomo Agostini är fadder åt muséet och har kunnat bidraga till ett stöd till verksamheten på en kvarts miljon evrå.
Kolla fotot:
Under turen, notera att det gula muséikortet funka här, fick man se både klassiker och rariteter, lets go:
Harlay Davidsson och stjärnbanéret hade naturligtvis fått ganska mycket utrymme
Riku Routo bredvid utställningens verkliga raritet. En HD Ricu'O 1200 från 1935. Alltså HD gav tillstånd att ett tjugotal HD fick tillverkas i Japan, alltså en japansk HD !!! MC:n har en fantastisk historia, som måste höras live.
Vad vore en MC utställning utan klassiska Indian MC?
Matti Nykänens 'Paappa' har en egen plats i utställningen.
Från legend till legend. Muséet utvidgar som bäst med 264 m2. Denna del av utställningen kommer att heta 'The Spirit of Jarno'. De som tillräckligt gamla eller tillsäckligt galna i MC, vet vad det betyder.
Ävenså lite klassiker, Hondas CB 750 serie. Nikonisten körde faktiskt en dylik CB 750 C (den röda) i tiderna, inhandlad av Duell -bröderna Steffa å Tom.
Det finns också tillhörande rekvisita att beundra - hade du denna vinyl?
Service på gång.
Naturligtvis någon äkta britt finns att beundra.
Muséet har varit i gång i åtta år och utställningen byts ut årligen. Nikonisten rekommenderar ett besök och två burgare - eller tvärtom!
Ernesto Guevara, son till Che Guevara, har också besäkt muséet, han brinner för gamla motorcyklar, ordnar också häppenings. Du kan kolla på juugtuub.
America Chopper - gänget har också besökt muséet!
Du kan hitta mera foton i WEBFOTOALBUMET!
Från en bastion till två andra, eller?
Alltid i mellanåt viker Nikonisten lite fel från landsvägarna, denna gång blev det en roadtripp, som skulle visa sig utmynna flere kilometer från avvikningsstället. (räknat åt fel håll).
Men visst var Kärnäkoski ett fint ställe. Där fanns också en bastion, eller ruinerna av denna. Hörde till de som skulle försvara St Petersburg. Inte mycket kvar av ruinerna. Var i bruk endast 15 år.
Fårskååne kunde man lämpligt skölja bort i bäcken.
Nikonisten närmade sej Villmanstrand via torglivet. Det var livligt. Litet torg skapar stämning. Tycker nästan att östra delarna av landet är bättre på torgkulturen än vi i väst?
Trion Heimesoitetaan underhöll torgpubliken. Koreografin var lite trög.
Hela raden med kaffepaikkona på torget.
Fototargeten låg på sandslottet. Det har byggts på samma ställe sedan 2004, med olika teman. Nu stod Europa i tur
Ja det måste väl vara Umbukta Trollet? Landet kan man inte ta fela på.
Det används Kiilto lim för att hålla i hop sandfigurerna, men tycker inte det stör alls.
Villmanstrand är ju också känd för sina dragoner.
Kasernområdet är gårrfint, fasadrenovering på gång, Ortodoxa kyrkan.
Vety eller Atomi gäller i Villmanstrand. Atomi äts med antingen skinka eller äggskivor. Vety med båda.
Nikonisten skulle nog ge ett par poäng mera åt Lörtsyn i Nyslott, men helt ok.
En herrlian stad som besöks alltför sällan av många av oss på västkusten. Det finns myckat intressant i vårt land #visitfinland.
Hemfärden pausades lämpligt i Jyväskylä (Kornsby). Den gågatan var då verkligen trevlig att upppleva, krylalde med folk.
Kom i håg att semestra i hemlandet, finns verkligen myki att skåda.
Mera foton finns i WEBFOTOALBUMET!
Bunkermuséum
Alltid i mellanåt gör det gott att välja en avtagsramp från motorvägen och ta mindre landsvägar. Nåja jag godkänner ju nog att en del av dem liknar mera potatisåkrar än landsvägar. Men stötdämparfirman skall ju också ha inkomster.
På hemresan från Deep Purple konserten såg Nikonisten en skylt med texten "Bunkkerimuseo". Så här långt från Pampas är det inte ovanligt med enspråkiga skyltar. Är de tvåspråkiga är det andra språket ryska.
Vederlax bunkermuséum var inte långt borta från motorvägen, men Nikonisten ångrade genast att han inte hade valt väg 170 redan från Fredrikshamn.
Virolahden bunkkerimuseo hörde absolut till kategorin nevö hööd.
Men Salpalinja (Suomen Salpa) väckte hjärnärtåna. Här startade den och i andra ändan finns Savukoski (Rökfors?) och ishavet, sammanlagt 1200 kilometer och ännu Finlands största byggprojekt (längsta har väl varit länsimetro å ålkiluåtå 3).
Utställningsobjekt finns både ute och inne, en video på 15 minuter berättar om historien.
Bunkerkupa modell ett rum med kök
Skyttegravarna med korsuna berättar lite om krigstiden.
Inomhus finns det en intressant utställning och en modell av en korsu. Likadan finns också här i Vasa på Kyrkoesplanaden.
Lite vapen fanns också på utställningen. Vem ätr tillräckligt gammal för att minnas Suomi-Konepistoolis smatter?
På områden finns också en trevlig kafeteria. Den unga damen hade också varit på Deep Purple -konserten, så det uppstod myki ti diskuteer. Desutom hade hon just köpt sin första systemkamera och ett macro -objektiv. Det blev två munkar och två koppar kaffe innan färden fortsatte.
Härligt att inte alltid köra på minuttidtabell, utan att svänga av å vara lite nyfiken.
Några till foton finns här WEBFOTOALBUM!
Det hördes inte så mycket svenska här - ryska nog!
Fångad av Fortet
Alltid i mellanåt skippar Nikonisten soffan å tar en tur i natur. Ett ofta återkommande resemål är Fort Sommarö på Replot. Något med dragningskraft, som inte Nikonisten kan motstå.
Nära är det och smidigt att komma hit.
Kollade rastplatsen och gav godkänt. Överhuvudtaget är allt väl omskött här. Det är visst forststyrelsen som bär ansvaret. Allt är toppenfint. Nikonisten växlade några ord med traktorföraren, som körde ut ved till rastplatsen. Sådan service finns väl inte annorstädes. Hade en vän från Tyskland på besök som tappade andan när det fanns ved, såge och yxa vid rastplatserna.
Moder sol gav energi att orka ända till korvgrillningen.
Less is more (Roger More). Perfekt plats attöppna drickflaskan sittandes på berget. En gårr storan glassportion me varm chokladsås skulle ha krönt ögonblicket.
Framme vid rastplats två, ska vara korta o effektiva etappintervaller!
Somliga går med trasiga skor o somliga har dubbar bara på en fot.
Ojdå, de där solstrålarna på det gröna guldet - kann int vaal na mytsi bäter. Stötte inte på nå ormar, såg inga fåglar, hörde dem nog, ingen delade ut reklam, glest också mellan kamelerna. Härlig tystnad. Kunde höra sina tankar - därför blev det bråttom att traska vidare :)
Den kulan vissta var den satt ...
Kurret i magen har redan länge överröstat all fågelsång, men nu var det mytsi foltsi på härbärget ...
Eftersom Nikonisten är folkskygg, blyg och tystlåten, traskade han tillbaka till viken för att i lugn o ro gårrgrilla.
Korven förtärdes så snabbt att de inte hann med på bild.
Dessert i naturen - undrar vad de där bubbolrona vill berätta om NIkonistens framtid???
En vars till Panike resulterade i den härliga synen av smältande isar och öppet vatten ...
Herrlian land vi lever i !!!
Heimåt
Alltid i mellanåt tar sej Nikonisten hem via avvägar eller annars dåliga vägar. På väg hem från marknaden tänkte Nikonisten kolla hur det ser ut vid Storträsket, eftersom det fanns en sån skylt vid vägkanten.
Men till en början trodde nog Nikonisten att han har kört fel och hamnat till Rio de Storträsk.
Kanske Astrid (Navigatorn) har fått fnatt.
Men efter en kort naturstigstrask syntes träsket. Fin brygga med solstol o allt.
För övrigt också välutrustad pauspaikka. Ved, väderskydd och grillplats med bänkar o allt. Bredvid fanns en hel rad med roddbåtar. Man kunde också köpa fiskekort i 'automaten'. Ingen korvförsäljning.
Synnerligen vacker plats, denna måste testas med korv o kaffe vid tillfälle.
Längst borta syntes stora vita propellrar som firrade. Eftersom det inte fanns nå myggor i närheten, drog Nikonisten snabbt kvadratroten ur den matematiska formeln att just propellrarna blåser bort myggen :)
Hemfärden via Kaskö, som vanligt. En blick mot havet fångade en en ensam båt på minneskortet.
Hemma i Brånx väntade ett helt gäng med Pokémon jägare sökande efter Pik-Atttjooo. Men det är ju jakttider nu. Och höstsnuvetider också för den delen.
Höstens färgprakt. Äkta. Skön.
Äkta - Aito kaffipaussi
Alltid i mellanåt eller ännu tyklare, försöker Nikonisten på sina irrfärder hitta alternativa pausplatser. Orsakslistan är 17 kilometer lång.
Bland de främsta orsakerna är att Nikonisten vill stöda de små företagande utrotningshotade hjonen och att Nikonisten gillar kaffegotta som inte smakar objektivpaketeringsskumgummi oberoende om det står citronbulle eller pizzaslice på prislappen, om man hittar texten bland alla E E E E E E E märkningar på alfabetslappen. Tror att citronbullen står sej till 2080 -talet då en viss artist lovar ännu skriva låtar om sin kära.
Nikonisten har tidigare tipsat om några ställen, denna gång blir det att hylla Tiinan Tupa (Stinas Stugå, för jämlikhetens skull). Du hittar storyn bakom allt på: https://www.facebook.com/pages/Tiinan-Tupa/148869555179118 eller om du inte gillar föusbook så på: tiinantupa.com . En ganska härlig story kan jag lova.
Vill nu extra påminna att detta inte är ett sponsorerat inlägg, blev bara på bra humör under visiten. Betalade nog för inköpen helt normalt.
Tiinan Tupa hittar du i Rautalampi. Där hittar du också Tiina bakom disken eller egentligen överallt. På webben kan du läsa storyn, men ta en paus där 'live' så förstår du vad Nikonisten menar.
Allt från motorpeeda ti vinyylskivor hittar du redan innan du kommit in.
Kopparkaffepannor... pepparkorn i en kopparpanna osv...
En egen komet för 1.850 evrå - inte illa.
Utsikten från terassen är huisigt grann.
Klart man måste 'trappa ner' till lugnet för att ladda akkuna.
Inne hos Tiinas allehanda hittar du det mesta du behöver, men du hittar myki sånt som inte finns på vanliga pausplatser.
Inredningen är enkel men utsikten är super.
Lite av urvalet
Handgjorda huvudbonader till billigt pris.
Varm och skön och håller älgflugorna borta från flinten.
En annan gång skriver Nikonisten om alla kaffetillbehör Tiina har att bjuda på. Bakverken är äkta och smakar äkta.