Oreange testheader ps2

Bokens och rosens dag

Skrivet av Eivor Bäck 23.04.2021

Kategorier:
Taggar:

Idag är det både bokens och rosens dag och världsboksdagen. Firar ni?

OI001113

Jag firade genom att skynda in till biblioteket medan barnen väntade i bilen och så nappade jag åt mig tre böcker från nyhetshyllan och Miniatyrmakaren. Jag har hört så mycket bra om den men faktiskt aldrig läst den. Så nu är det dags. Ska försöka smita åt mig en halvtimme lästid ikväll. 

mumindalens alfabet abc bok sandelin

Sexåringen firade genom att krypa upp i fåtöljen i läshörnan och bläddra i Mumindalens alfabet. Jag ska skriva ett blogginlägg snart med massa bra tips på bilderböcker. Men känner jag mig själv rätt så kommer det nog sluta med minst tre inlägg. mvh litteraturvetare_och_boktokig_90. 

barnlitteratur sovdags madicken

På kvällarna just nu läser jag och sexåringen Madicken och Junibackens Pims. Men jag måste erkänna att jag faktiskt censurerar den lite och igår hoppade jag över styckena som handlar om när tant Nilsson säljer sin kropp till doktor Berglund och underdrev farbror Nilssons alkoholism. Jag är stark förespråkare för att också barnlitteratur kan handla om "svåra" och "mörka" ämnen men min sexåring är så otroligt frågvis. Vi skulle aldrig komma framåt i berättelsen om vi skulle ge oss in i diskussioner kring obduktion och varför vissa använder alla sina pengar på att dricka öl på Trill-In. Det räcker att vi redan hunnit prata om kannibaler, fattigdom och varför de eldar majbrasa istället för påskbrasa. 

Du gillar kanske också…
Julböcker
Bästa böckerna 2020


Dagen för läsro

Skrivet av Eivor Bäck 07.02.2021

Kategorier:
Taggar:

Idag är det Dagen för läsro. En dag instiftad av Finlands bokstiftelse. 

eva frantz för han var redan dö

Tur för mig så är femåringen hos sina farföräldrar så jag fick fira dagen genom att läsa en stund i lugn och ro på förmiddagen. Just nu läser jag Eva Frantz deckare För han var redan dö. 


Bridgerton på tv och i bokform

Skrivet av Eivor Bäck 29.01.2021

Kategorier:
Taggar:

På juldagen släppte Netflix en ny serie, Bridgerton. Bridgerton är ett kostymdrama som utspelar sig under 1800-talet och som baseras på Julia Quinns romaner. Och det känns som att hela min bekantskapskrets har sett (och älskat) serien. 

Capture bridgerton netflix 16012021

Jag tvingade min man att titta med mig. Han var måttligt road så jag mutade honom med olika chipspåsar och charkbrickor. Vi håller egentligen på att titta genom hela Vikings-serien, så Bridgerton var ett trevligt avbrott. För nog är det ju roligare att se 1800-talsklänningar och ursnygga engelska adelshus jämfört med skäggiga vikingar som halshugger folk. 

bok en annorlunda allians bridgerton

Den första säsongen av Bridgerton baserar sig på Julia Quinns första Bridgerton-bok En annorlunda allians. Bokförlaget Forum har gett ut alla åtta böckerna översatta till svenska de senaste åren. Jag tycker själv att historisk romance nästan alltid är bättre än contemporary romance och har för flera år sedan läst några av Bridgerton-böckerna på originalspråk. Men nu är de mycket lättare att få tag på. 

IMG 20210111 172654 612

Jag lyckades norpa de tre första böckerna i serien rakt från bibliotekets hylla men nu verkar det vara många som fått upp ögonen för Quinns serie och köerna till bibliotekens exemplar är ganska långa. Så nu är det bara att vänta. Jag får väl titta på några till Vikings-avsnitt under tiden. 

Du gillar kanske också…
Serietips (och lite norsk inredningsinspo!)


Bästa böckerna 2020

Skrivet av Eivor Bäck 29.12.2020

Kategorier:
Taggar:

Året börjar snart vara slut och precis som förra året tänkte jag göra en sammanställning över de bästa böckerna jag har läst under året. Jag har läst så många nyutgivna böcker. Jag har flitigt besökt bibliotekets nyhetshyllor och i bokcirkeln jag går via Arbis läser vi i princip bara nyutkommen litteratur. Och oj så mycket nyutgiven finlandssvenskt jag har läst i år! Allt från Edith Hammars seriealbum Homo Line, till Siv Storås biografi över Märta Tikkanen De oerhöra orden, från Rosanna Fellmans diktsamling Strömsöborna, till Michaela von Kügelgens roman Nationen.  Jag har däremot läst väldigt lite på engelska och få ya-böcker. Det är väl bara Suzanne Collins Balladen om sångfåglar och ormar (prequel till Hungergames-trilogin) som hör till kategorin young adult i år. Min boklista lämnar i år på drygt 70 lästa böcker. Och utöver det förstås tonvis av barnböcker. Vi har läst kapitelböcker om både Mumin och Nalle Puh, men mest har vi läst Super-Charlie, Babblarna, Ivar och olika dinosaurier, Gittan och älgbrorsorna (älskar den!) och en massa traktortidningar. 

siv storå märta tikkanen

De här böckerna tyckte jag mest om (utan inbördes ordning):

- Marit Kapla: Osebol
- Ann-Luise Bertell: Heiman
- Emma Cline: Flickorna
- Casey McQuiston: Rött, vitt och kungligt blått
- Andrew Carey: Petite
- Peter Sandström: Kärleken är ett tamdjur

heiman ann luise bertell

Du gillar kanske också…
Bästa böckerna 2019
Mellandagsläsning


Tre finlandssvenska böcker

Skrivet av Eivor Bäck 07.09.2020

Kategorier:
Taggar:

Blogginlägget innehåller reklamlänkar.

Senaste dagarna har jag läst tre finlandssvenska böcker som getts ut i år. Jag har haft sådan tur att alltid när jag stiger in i biblioteket den senaste tiden så har minst en nyutgiven finlandssvensk bok väntat på mig i nyheter-hyllan. 

OI000512de oerhörda orden under isen silver

Hanna Ylöstalos Silver är en roman som handlar om att växa upp. Läsaren får följa med huvudpersonen Silver när hon lämnar sin barndomsby och flyttar till en storstad för att inleda studier vid universitetet. Boken handlar om flickgemenskap, vänskap och klass. 

Karin Collins Under isen är författarens andra deckare som precis som den första utspelar sig i Hangö. Boken utspelar sig i ett vintrigt Hangö och även om jag kanske inte riktigt är redo för varken snöknarr eller minustemperaturer så är den riktigt bra. Deckaren har ett fint flyt och är en sån där bok som man kan börja läsa en kväll och så tänker man "bara ett kapitel till" och så är plötsligt klockan halv ett och hela boken är utläst. 

Siv Storås De oerhörda orden. En bok om Märta Tikkanens författarskap är som namnet antyder en biografi över Tikkanens författarskap. Jag har inte hunnit så långt ännu men den verkar vara riktigt bra och ha ett fint flyt i texten och sympatisk ton. 

siv storå märta tikkanen

Efter Storås biografi så ska jag väl kanske ta en paus från finlandssvenska författare. Men inte alltför lång, jag beställde precis hem Peter Sandströms senaste roman Kärleken är ett tamdjur (reklamlänk) från Adlibris. Om du också är sugen på några nya böcker så såg jag att Adlibris (reklamlänk) just nu har en rabattkod på 10 % fram till 13 september med den väldigt finska koden SUPERKYMPPI. 


Heiman

Skrivet av Eivor Bäck 05.03.2020

Kategorier:
Taggar:

 heiman ann luise bertell

 Till senaste bokcirkel-träffen läste vi Heiman av Ann-Luise Bertell. Jag gillade den mycket och jag kan tänka mig att boken går hem hos ungefär alla finlandssvenskar (åtminstone de bosatta i Österbotten)! Boken utspelar sig hos en släkt under nästan hela 1900-talet, och som läsare får man följa med från lugnsotens kladdiga hostningar, via skyttegravarna i fortsättningskriget, via släktens första student, till en bäddavdelning. 

Nu när jag har läst ut boken, packar jag ner den och tar med den till min mamma. Det här är en såndär bok som man läser och ger vidare, det finns nog alltid minst en bekant som skulle tycka om den. 


Bästa böckerna 2019

Skrivet av Eivor Bäck 09.01.2020

Kategorier:
Taggar:

År 2019 är slut och jag har kikat på vilka böcker jag läste under året. Jag inledde året med att vara gravid och trött och jag läste väldigt lite det första halvåret och de böcker jag läste var korta och halvdåliga. På sommaren läste jag mer och läste bland annat alla Kristina Appelqvists deckare. På hösten gick jag med i en bokcirkel, vilket innebar att jag läste några böcker som jag nog annars aldrig skulle ha läst. Vilket ju är superbra, har ju bara läst böcker som jag själv valt ända sedan jag avslutade mina litteraturvetenskapsstudier. Sist och slutligen har jag bara läst 65 böcker vilket antagligen är det sämsta resultatet sedan jag lärde mig läsa. Som vanligt har jag läst framförallt "vanliga" böcker (typ romaner och deckare), men också bland annat poesi och ya. Förstås också massa bilderböcker men de för jag ingen lista över eftersom vi läser minst en bilderbok per dag. 

De här böckerna tyckte jag mest om (utan inbördes ordning):

- Johanna Frid: Nora eller brinn Oslo brinn
- Linda Skugge: Ett tal till min systers bröllop
- Mats Strandberg: Slutet 
- Sarah Walters: Livstråden
- Liane Moriarty: Andras vänner
- Karin Smirnoff: Jag for ner till bror
- Karin Smirnoff: Vi for upp med mor
- Amanda Svensson: Ett system så magnifikt att det bländar (läste inte klart den p.g.a småbebis och bibliotekslån som gick ut men tror att den är bra, ska ge den en ny chans i år)

Jag har läst väldigt mycket svenskt i år. Blev förvånad själv när jag läste genom listan och hittade bara några få engelska titlar. Men det beror säkert på att jag nästan enbart har läst biblioteksböcker i år och av gammal vana besöker samma avdelningar på bibban.  

vi for upp med mor jag for ner till bror karin smirnoff

Har sett att massa människor lyft upp Smirnoffs böcker som år 2019 bästa läsupplevelse och jag sällar mig till kören. Bloggade om de två böckerna i november (länk). 

Läste ni några bra böcker ifjol?


Mellandagsläsning

Skrivet av Eivor Bäck 31.12.2019

Kategorier:
Taggar:

Under mellandagarna har jag ätit chokladpraliner och läst en av böckerna jag fick redan på min födelsedag för två månader sen. 

monika fagerholm vem dödade bambi

Monika Fagerholms senaste roman Vem dödade bambi? har fått så fina recensioner i de sverigesvenska tidningarna så gissa om jag längtat efter en lugn stund så att jag kan läsa. Jag tycker om att läsa Fagerholm och har läst hela hennes produktion. Men jag vet att folk har lite delade åsikter kring hennes berättarteknik och att många kan uppleva hennes böcker lite tunga eftersom romanerna ofta behandlar flera olika tidsplan på samma gång. Men jag gillar!

Vem dödade bambi? utspelar sig i förorten villastan som är belägen en bit utanför huvudstaden. Gusten Grippe, tjugosex år och framgångsrik mäklare, bor inte längre kvar på orten. Men han rör sig fortfarande på stadens trottoarer och stigar när han tränar inför triathlon, eller snarare stalkar sin exflickvän Emmy. Mycket av berättelsen kretsar kring och fokuserar på gruppvåldtäkten som skedde när Gusten gick sista året på gymnasiet. 

Vad har ni läst i mellandagarna? Jag har förutom Fagerholm också läst Karolina Ramqvists Björnkvinnan och Alexander Karims Den extraordinära berättelsen om Jonas Paulsson plötsliga död. Båda var riktigt bra böcker som passade bra att läsa de här lata dagarna mellan jul och nyår.


Julböcker

Skrivet av Eivor Bäck 07.12.2019 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Rotade genom mina lådor med undanstoppade bilderböcker efter julböckerna. För nu får de äntligen komma fram! Julbilderböcker är ju de bästa böckerna, speciellt de med Ilon Wiklands illustrationer. 

julböcker barn bilderböcker

Jul i Bullerbyn av Astrid Lindgren, Byn som glömde att det var jul av Alf Proysen, Sammeli, kom! av Ilon Wikland och Visst kan Lotta nästan allting av Astrid Lindgren. 

jul i bullerbyn uppslag

Julgransperfektion hos barnen i Bullerbyn. 

byn som glömde att det var jul alf proysen

Byn som glömde att det var jul väcker inga barndomsminnen hos mig, men jag letade som en dåre efter ett exemplar när min mamma skulle fylla femtio. Fick tag på ett begagnat ex hos Nedimo (som säljer nya och begagnade barnböcker) och vi hann läsa boken många gånger den vintern för Johannes hemma hos mina föräldrar. Och sommaren efter köpte jag ett eget exemplar när hon som bodde i vårt hus tidigare hade gårdsloppis. 

sammeli kom ilon wikland

Huset i Sammeli, kom!-boken ser precis ut som jag skulle vilja bo. Gröna tapeter, pärlspont, randiga trasmattor och en gullig hund. Den här boken läste vi ofta när Johannes var mindre, det är bara lite text per sida och så får barnet leta efter Sammeli-hunden som beroende på uppslag syns tydligt eller mindre tydligt. 


Jag for ner till bror och Vi for upp med mor

Skrivet av Eivor Bäck 18.11.2019

Kategorier:
Taggar:

Hej och välkomna till bokbloggen! Jag tänkte tipsa om två riktigt bra böcker: Jag for ner till bror och uppföljaren Vi for upp med mor skrivna av Karin Smirnoff. 

vi for upp med mor jag for ner till bror karin smirnoff

Smirnoffs debutbok Jag for ner till bror kom ut ifjol och fick finfina recensioner och blev bland annat nominerad till Augustpriset. Uppföljaren kom i år och nästa vår (2020) kommer den tredje boken i serien: Sen for jag hem. Smirnoffs böcker har ett säreget språk. Språket är korthugget, kargt och saknar beskrivningar, men ändå ser man tydligt framför sig det hon berättar. Som österbottning tycker jag att det finns flera element i romanerna som känns välbekanta, dels de ålderdomliga och dialektala orden och dels den övergripande stämningen i boken. Författaren jobbar med språket på ett sätt som känns väldigt nytt och är det som jag tycker är mest fascinerande med romanerna. Jag älskar till exempel greppet att folk heter sina för- och efternamn i ett: huvudpersonen Jana Kippo heter givetvis inte så, hon är janakippo. Precis som att när musikern Evert Taube nämns heter han i boken everttaube och så vidare. Sådär som man ju gör: klumpar ihop för- och efternamn till ett substantiv när man pratar om någon. 

Jag for ner till bror återvänder huvudpersonen Jana Kippo till sin hemby Smalånger efter att ha varit borta i tjugo år. Hennes tvillingbror Bror håller på att supa ihjäl sig, mamman är intagen på hem, någon som heter Maria har hittats död och när Jana återvänder rullas en rå historia upp som innehåller incest, alkoholism och  övergrepp, men också kärlek och familjeband. Uppföljaren Vi for upp med mor tar vid nästan ett år efter att Jag for ner till bror har avslutats. Jana och Brors mor har dött och hon vill begravas i sin hemby Kukkojärvi. Jana och Bror åker till, och stannar kvar i, den religiösa byn Kukkojärvi där det viktigaste är gudstron och gemenskapen. En gemenskap som deras mamma blev utesluten ur för femtio år sedan. Mycket av tematiken från den första romanen finns kvar, men i denna roman läggs också stor vikt vid gudstron. 

Smirnoffs böcker läser man snabbt. Kapitlen är korta, språket är rappt och man tänker hela tiden "bara lite till", men samtidigt är innehållet ganska rått. Åtminstone jag fick ta några andningspauser ibland och lägga ifrån mig boken och gå och paja på Elvira som låg och sov i vaggan. För det är något speciellt när en tragisk berättelse bara presenteras, utan omskrivningar och försköningar - utan det bara är - som gör att det kryper in under huden och lämnar en olustig känsla.