DSC 200

När det är läge att säga ifrån

Skrivet av Sofia Svevar 06.05.2021 | 0 Kommentarer

Kategorier:

I ärlighetens namn - Dagarna känns inte på topp just nu. Jag känner mig nedstämd och känner mig verkligen inte som mig själv. Det är väldigt mycket som försiggår i min kropp just nu och jag har väldigt lätt för att få känslorna att svalla över.

Jag har den senaste tiden hunnit tänka väldigt mycket - tack vare psykoterapin, men också tack vare sköldkörteln som gör mig mera skör. Jag har känslor som rinner över som jag inte tänkt på att bearbeta i mitt liv. Det känns nästan som att jag ser saker på ett helt annat sätt, och försöker förstå vidden av -varför- i all sin dar har jag gömt undan allt detta. Det som skrämt mig som mest i livet och gjort mig rädd och ledsen har jag alltid omvandlat till styrka och glädje, vilket gör att jag just nu genomgår världens mest turbulenta tid i mitt liv. 

Tidigare har jag berättat om min hjärninfarkt, min njursjukdom nefros samt sköldkörteln. Det finns även annat i mitt liv som skänkt mig rädsla, som alltid funnits där sedan liten. Jag gömmer mig, blundar, och låtsas att allt är okej. Men det är det inte.

- Hur mår du? Frågar någon. 

- Joooo jag mår bra! (Svarar jag alltid)

Även om jag vet hur smärtan känns inom mig, och där står jag och trycker ner den ännu mer. Hälsosamt? Verkligen inte. Tji fick jag för alla positiva svar jag gett åt andra i mitt liv. 

Så, här står jag och alla känslor svallar över. Vad borde jag göra för att må bättre? Jo, jag bestämde mig för att sluta lyssna till andra, sluta hjälpa andra när jag själv inte orkar, sluta svara ja på frågor när jag vill säga nej. Jag behöver bli mer självisk för att ta mig igenom detta. Det är tid för mig att tänka på mig själv, få mig själv på fötter innan jag kan nå den glada, friska och hälsosamma jag igen som alltid är så spontan och positiv. 

Att skriva är något som står mig väldigt nära hjärtat, men på grund av omständigheter och sjukdom, så har jag sämre koncentration, hittar inte rätta orden och säger ofta fel när jag pratar. Mitt skrivande här känns inte på topp och inte mitt instagramkonto heller. Därför har jag bestämt mig att nu måste jag ta en paus från dessa två. Jag måste satsa på mig själv och det som är det mest viktiga i mitt liv just nu. Jag behöver landa och ladda om batterierna. 

Den dagen jag ställer mig upp igen och känner att benen inte skakar, känslorna inte svallar lika mycket och jag känner mig starkare än någonsin: Då lovar jag med handen på hjärtat att jag skall fortsätta skriva, inspirera och ge dig all den kreativitet jag har inom mig. För den kreativiteten finns alltid i hjärtat. Jag hoppas för min egen skull, och för dig som gillar mina inlägg, att denna paus inte blir så långvarig och att jag snart kommer tillbaka med ny energi. Du vet var du hittar mina gamla inlägg om du känner att du vill bli inspirerad på något plan, eller om du annars bara vill läsa något från andevärlden, ärliga tankar, positiva ord eller om min hjärninfarkt.

Glöm aldrig bort att du är den viktigaste i ditt liv!
Säg nej ifall du känner att det är något du känner innerst inne!
Gå aldrig efter vad andra tycker!
Sköt om dig och kom ihåg att lyssna till dig själv!

Vi ses! :)

DSC 0331

Kommentarer

Ingen har kommenterat ännu

Skriv en kommentar