Bannerdockorna

Elvis på bio

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 06.09.2022

Jag har alltid haft ett stort filmintresse men den senaste året har det varit dåligt med filmtittande. Nu vankas nya tider och troligtvis blir det mer i filmens tecken.


För mig blev det helt plötsligt ett biobesök för första gången på flera år. Naturligtvis var det premiären av regissören Baz Luhrmanns nya film Elvis som lockade mig till att göra comeback som biobesökare. Det blev av naturliga skäl i Vasa. Sambon hade bokat och överraskade mig genom att boka bästa platserna det vill säga i ”guldfåtöljerna”. Det var bra komfort och man såg alldeles ypperligt från dessa platser. Inget att klaga på i det hänseendet. Däremot var ljudet visserligen av hög kvalitet men någon hade tyvärr skruvat på alltför hög volym. 

Bioaffisch
I en sådan här film som var fylld av ljud och musik så blev det helt enkelt ”too much” även för en hörselskadad ”ljudiot” som mig. Jag stod nog ut men värre var det för min kära sambo som är mer känslig för högt ljud. Det var den tråkiga sidan av det här äventyret. Jag har upplevt för högt ljud tidigare på biografer men förstår inte varför man inte kan kontrollera och sätta volymen på en lämpligare nivå. 


Själva filmen överträffade mina hyfsat lågt ställda förväntningar och levde upp till mina förhoppningar rätt bra. Detta var en seriös och underhållande film som verkar tilltala alla människor. Austin Butler som spelade Elvis gjorde en överraskande kanoninsats och kan mycket väl nomineras för en Oscar. Han hade studerat Elvis i detalj och till och med hans egna sånginsatser i första delen av filmen var helt godkända. Tom Hanks, i rollen som managern Överste Tom Parker, håller som vanligt hög klass. Inspelningarna, som skedde i Australien, fick skjutas upp då Tom Hanks och hans fru blev sjuka i covid men väntan på denna film kompenseras då man ser resultatet.


Det finns naturligtvis saker som en del av de inbitna och faktakunniga Elvisfansen kritiserar. Ja allt stämmer ju inte till hundra procent. Men det brukar det sällan eller aldrig göra i den här typen av filmer. Regissören har tagit sig en del kreativa friheter för att förenkla vissa saker och betonat andra för att få till en bra och underhållande film. Visst överseende får man helt enkelt ha när det kommer till olika detaljers korrekthet. Luhrmann har trots allt gjort ett mycket bra jobb med att visa att Elvis var en mycket speciell person. I filmen tar man till olika knep och effekter för att få publiken att uppleva de rätta känslorna. Det här är en storfilm och det verkar inte ha sparats på något. Jag hade hoppats på detta men aldrig vågat tro att det skulle hända.


Nu är inte det här den ultimata Elvis-filmen vare sig för mig eller för alla andra Elvisfans. Här saknas naturligtvis saker som jag hade velat se men hur får man in en persons hela liv i en långfilm? Filmen är visserligen över två och en halv timme lång men det går nog ändå inte att göra så mycket bättre än vad vi ser här. Elvis dog endast 42 år gammal men ändå finns det väldigt mycket att berätta om honom och fokusera på. Filmens tempo är, nästan genomgående, rätt högt och som sagt så saknas en del saker som kunde ha varit med. Regissören Baz har avslöjat att filmen först var fyra timmar lång men att han sedan klippte ner den till en mer biografanpassad längd. Han har dock antytt att den långa versionen kan komma att ges ut om några år. Om detta blir verklighet, vilket jag tror, så har vi mer att se fram emot. Om det blir några Oscars-nomineringar för filmen så kommer säkerligen intresset för den att öka ytterligare. Ett intresse som hittills varit så stort att filmen är den näst mest inkomstbringande musikbiografiska-filmen i världen någonsin! Endast Bohemian Rhapsody-filmen, som handlar om Freddie Mercury i bandet Queen, har gått bättre. Så gillar du den här typen av filmer om stora musikartister så ska du definitivt se Elvis. Gillar du den australienske Baz Luhrmanns filmer så har du säkert sett den redan. 


Under semestern kunde jag inte bara låta bli att se den en gång till. Den gången i Mariehamn. Många säger att filmen till och med blir bättre den andra gången. Kanske för att man vet vilken fantastisk film som väntar och för att man hänger med lite bättre och hinner notera flera detaljer. 

På tal om Elvis-filmen så hade vi naturligtvis en artikel om den i förra numret av Elvismagasinet. Vår man i Frankrike, Yannick Perrussel, fanns på plats under filmfestivalen i Cannes då filmen hade världspremiär. Han träffade inte bara huvudrollsinnehavaren och regissören utan stötte även på Elvis barnbarn skådespelaren Riley Keough. Hon var i Cannes med anledning av att hon debuterade som regissör (tillsammans med Gina Gammell) med dramafilmen War Pony som fick priset Caméra d’Or. 

Elvismagasinet5cover
I vårt senaste nummer av Elvismagasinet (augusti) har vi en recension av Baz Luhrmanns Elvis-film och själv recenserar jag soundtracket (CD-versionen). Jag uttrycker där viss skepsis mot en del av den moderna rapmusik som ingår. Det gäller dock specifikt albumet för i filmen passar det mesta bra in. Filmen är en av regissörens mest framgångsrika filmer. I USA och Kanada är den hans framgångsrikaste medan den i övriga världen ligger som hans näst mest framgångsrika efter The Great Gatsby med Leonardo DiCaprio som kom 2013.

CDrecension
Nu har Elvisfilmen precis börjat strömmas på HBO och andra videotjänster. För mig är det dock den, i slutet av månaden, kommande utgåvan på Blu-ray som hägrar härnäst. Den kommer troligen att få snurra många gånger i hemmabion. 
 

BETYG: Jag ger filmen 4 Elvisar av 5 möjliga!

 


Covid i retur

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 17.07.2022

Kategorier:
Taggar:

Så här mitt i den efterlängtade semestern så kommer det ibland tillfällen då man minns tillbaka till sämre dagar. Några veckor tillbaka räcker i detta fall.


Saken är den att även jag fick till sist covid. Det blev en vecka hemma varav tre dagar som jag var totalt däckad i hög feber (över 39 grader). Huvudvärk och värk i kroppen och ont i halsen. Ja alla de vanliga symptomen infann sig och kanske några till som ingen annan haft.


Jag insjuknade rätt snabbt en måndag och förstod direkt att det var covid då flera arbetskollegor var frånvarande samma dag på grund av att de hade insjuknat i just denna sjukdom. Det skulle visa sig att ytterligare kollegor insjuknade samtidigt som jag. Innan detta hade min arbetsplats klarat sig bra trots att vi inte jobbar hemifrån förutom när man har jouren.


På tisdagen visade hemtestet positivt även om det visades väldigt svagt. Något annat som var väldigt svagt var jag själv som var blev helt sängliggande. Ett besök till toaletten blev fruktansvärt jobbigt efter bara några minuter då febern snabbt stegrades ytterligare samtidigt som jag blev illamående. Ett piller för att ta bort värk och sänka/hålla febern i schack samt en blöt kall handduk i pannan fick effekt efter en stund som kändes som en hel evighet. Snart utvecklades en rutin där jag regelbundet tog piller flera gånger om dagen för att febern inte skulle bli för hög.


Utan min sambo som kunde hjälpa mig med vatten och något ätbart hade det nog blivit ännu tuffare. Det hela var som en influensa de luxe. Som grädde på moset så krävde jobbet ett officiellt covidtest. Hur jag skulle ta mig till testplatsen när jag inte klarade att vara uppe mer än 3-4 minuter var förstås ett problem som måste övervinnas. Jag lyckades i liggande ställning skriva ett meddelande till mina arbetskamrater där jag frågade om någon frisk person kunde skjutsa mig. Responsen var lika med noll. Det fanns ändå några som fortfarande var friska så lite besviken blev jag nog över det svala intresset att hjälpa. 

KoklotSommar2022Om man tror att covid är som en skön sommardag så kan man få orsak att tänka om.

Räddningen blev då min sambo som ställde upp som chaufför. Hon satte sig själv i karantän och körde mig till testplatsen. Sköterskan nöjde sig inte med att ta prov bara från ena näsborren utan insisterade på att ta även från den andra. Jamen absolut vill jag det! tänkte jag samtidig som jag ansträngde mig för att sitta upprätt. Det sved och kittlade så där behagligt två härliga gånger. Nåväl ska man njuta så ska man göra det ordentligt!  Följande dag kom svaret som föga överraskande visade positivt. 


Efter tre dygn nästan exakt på klockslaget så hände något. Det var som att något bara försvann och allting kändes lite bättre. Jag insåg att nu var jag på bättringsvägen. Det var för väl för som de säger så är delad glädje dubbel glädje. Ja, jag hade lyckats smitta min kära sambo trots att vi höll avstånd och sov i skilda sovrum. Det blev ombytta roller där jag nu fick serva henne i stället. Hade vi båda blivit sjuka exakt samtidigt så vet jag inte hur det hade gått men det slapp vi i alla fall fundera på den här gången. 


Jag var dock fortfarande sjuk och krafterna räckte inte till några extra träningspass om man säger så. Innan kvällen kom så var orken för länge sedan slut. Att kunna gå på toaletten utan att vara rädd för att svimma eller kräkas var ändå en positiv sak. Vi kämpade på båda två och efter en vecka kunde jag återvända till arbetet samtidigt som min sambo också började repa sig. 


Men det blev ytterligare en mängd tuffa dagar för som ett brev på posten så infann sig postcovid! Vad är det? kanske du undrar. Det är ett antal veckor som du går för halvmaskin. Du tror att du är frisk och pigg men efter halva dagen vill du bara lägga dig ner och vila. Vissa dagar orkar du lite mer men sedan kommer det dagar då du är sämre och du tror att du kommer att bli riktigt sjuk igen. Det är då uppgivenheten börjar infinna sig. Att du skulle vara helt frisk nästa dag känns lika troligt som att få alla rätt på Lotto. Ja det är faktiskt lätt hänt att man utvecklar ett beroende av Lottospel för chansen att vinna känns plötsligt väldigt hög. Frisk från postcovid? Nej knappast! Jag hinner nog vinna ett par storvinster på Lotto innan dess… 


Hela den här postcoviden vore det bäst att skicka tillbaka till avsändaren. ”Return to sender” som Elvis sjunger. Men allting roligt har trots allt ett slut och så också covid och postcovid. Efter några veckor så börjar man tro att det inte är så men så till sist en regnig dag så börjar man känna sig normal igen. Det tar kanske ett par månader men det hände oss och det kan hända dig också.


Nu sägs det att nya covidvarianter sprider sig i snabb takt. Vacciner eller att man haft det tidigare är inget hinder för att det ska spridas. Jajamän covid är ostoppbart. Det är sådant som höjer stämningen när man tänker tillbaka på dessa sjukveckor. Nya vacciner är förvisso också på kommande men de beräknas komma om cirka två år har jag förstått. Jag undrar hur många av dessa ”superinfluensor” man hinner med tills dess? Sedan när det kommer nya vacciner så har det säkerligen hunnit kommit en mängd nya virusvarianter också. Jodå man måste tänka positivt!

Lottovinsten? Nej den kom inte den här gången men får jag covid igen så ramlar den nog in på kontot!

 


 


Hundar och samarbete

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 10.04.2022

Det har varit tunt på bloggfronten men det betyder inte att det inte funnits saker att skriva om. Tvärtom så har det varit full rulle mest hela tiden. Så jag tänkte ta upp ett par saker som varit aktuella nyligen.


2clubs1king
Det har varit mycket som rört det alldeles färska samarbetet mellan Elvis i Norden och OEPFC of Finland. Närmast har det handlat om samarbete mellan våra fanklubbars tidningar Elvismagasinet och Elvari. Jag har både skrivit och översatt texter och skapat en ny logo med mera med mera. Men nu är Elvismagasinet nummer 4 ute hos våra medlemmar och det innehåller ett par artiklar som vi fått genom detta nya samarbete. Nästa nummer av finska Elvari produceras som bäst och innehåller material som kommit från oss. Nya kontakter knyts och nya erfarenheter fås. Ett samarbete mellan olika klubbar på detta sätt är ganska unikt. Samarbete är något som gynnar båda parter och som jag gärna skulle se mer av. Tråkigt nog är det ofta rätt svårt att få till samarbeten inom Elvisvärlden. Därför är det extra roligt att två klubbar nu gjort gemensam sak och spänt Elvismusklerna tillsammans. Dessutom är det ett samarbete över språkgränserna som ibland medför lite extra utmaningar. 

Elvismagasinet4Cover
Nu över till något mer personligt. Förvisso är allt som rör Elvis rätt personligt för mig men ändå. Det är nämligen så att min son med flickvän och hundvalp kom från Åland hit till oss i Österbotten. Det blev min bästa födelsedagspresent även om den kom en vecka efter själva födelsedagen. Normalt så är födelsedagar inte så mycket att fira när man som jag redan hunnit börja känna mig ganska vuxen. När man får sådant här finbesök så finns det dock all orsak för lite fest i alla fall. Lite speciellt var det också när det var deras första besök sedan jag flyttade hit. Det blev mat, shopping, lite sightseeing och till och med lite padelspel. En påse gott och blandat helt enkelt!

IMG 7507

Junior hade inte spelat padel tidigare men tyckte att det var kul och han var också väldigt duktig för att vara helt oerfaren inom sporten. Det var tur att jag hade hunnit spela några gånger fler än honom för annars hade han nog sopat banan med farsan Baloo!


Shopping blev det i Vasa centrum, Stenhaga och även en tur ut till nya Prisma Liselund supermarketen/köpcentret. Att som i denna sprillans nya Prisma-affär kunna välja på 57 mjölsorter och 342 olika mjölkmärken är ju en mänsklig grundrättighet. Därför misstänker jag att många kommer att vallfärda till den affären, i utkanten av Vasa, för att ha denna möjlighet. Själv hittade jag tre par kalsonger för 10 euro så där var ju resekostnaden intjänad! Junior var väldigt sugen på en ny keps så visst kom den nya affären som en riktig räddning för alla med stora behov!

IMG 7399

Sightseeingen bjöd bland annat på Replotbron som är Finlands längsta bro.


Sedan var det ju det här med att leva ett hundliv. Vår mogna hunddam Molly, som är en 8-årig welsh springer spaniel, höll noga koll på golden retriever-valpen Milo. Det fanns no-go zoner för Milo helt enkelt. Molly bevakade dessa stenhårt. Minsta gränsöverträdelse medförde ett bryskt tillrättavisande till mer neutral mark.
Milo, som den valp han är, gillade att busa och leka, men Molly, som börjat få lite gråa hår, var inte lika intresserad av sådant ungdomspjasas. Milo var på hugget och när han fick vittring på hundmat var han inte sen att börja glufsa i sig. Att det inte var hans mat, utan Mollys, bekymrade honom inte. Det skulle senare visa sig vara mindre smart då hans lilla mage inte var riktigt redo för sådan föda. I dessa krigstider såg det närmast ut som en massa minigranater hade exploderat i snön då det blev akuta nattliga turer ut på gården för lilla Milo.

IMG 7459Milo och Molly


Det blev många upplevelser under dessa dagar men bäst var att kunna umgås lite mer än vad något telefonsamtal eller en chatt kan bjuda på. Det blev slutet på mitt rätt stillsamma två veckor långa födelsedagsfirande kan man säga. Sedan var vardagen tillbaka med sina rutiner. Nästa sak att egga upp sig lite inför är väl påsken. 

 IMG 7558

 Milo på äventyr i Korsholm


  

 


Hundmat är gott!

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 06.02.2022

Kategorier:
Taggar:

Här kommer en i historia från det verkliga livet. Det är väl alltid intressantare än historier från det overkliga livet skulle jag tro. Fast fiktion är också kul ibland. Jag brukar tänka ibland att en dag ska jag skriva en bok. Frågan är bara vad den ska handla om och hur jag ska kunna hålla fokus på bara en grej under lång tid. Det kommer så många ideér och uppslag hela tiden som man skulle vilja förverkliga. Resultatet blir oftast att inte så många idéer förverkligas i nuet utan finns kvar för möjliga framtida projekt. 


Nåja det skulle ju inte handla om det nu. Det är alltid kul att skriva om olika saker även om det inte alltid syns här i bloggen. Som bekant har jag ju en Elvistidning att driva och producera med utgivning varannan månad. Det har hänt mycket på den fronten på sistone och nu kommer ytterligare intressanta saker att hända men det kan jag inte avslöja här riktigt ännu.


Nej nu ska jag berätta om lördagen. Helgen har ju varit finfin men ibland ställs man inför små vardagsutmaningar som man kan minnas. Jag var, som vanligt, upptagen av att jobba med mina Elvisprojekt då det blev dags att avbryta detta för att bidra till husfriden. Det stod nämligen på min lott att införskaffa lite hundmat från Musti ja Mirri. Gärna även något till hunden från apoteket. -Inga problem! sade jag till min härliga sambo som hade ett viktigt projekt att slutföra eller möjligen fortsätta i vardagsrumssoffan.

IMG 6750Papp jag behöver min hundmat!

Glad i hågen och på strålande humör hoppade jag i bilen och satte kurs mot shoppingcentret i Stenhaga. Jag lyckades parkera utanför Giganten utan att förvirra mig in där. Däremot var det just på parkeringen som jag gjorde en jobbig upptäckt. Hallå det känns ju tomt i jackfickan! tänkte jag samtidigt som jag tryckte handen mot jackan och kunde konstatera att någon plånbok knappast gömde sig där! 


Tänk, tänk och tänk! uppmanade jag mig själv. Hur kunde jag åka hemifrån utan att kontrollera att plånboken var med? Det är inte likt mig. Men jag hade ju haft så mycket annat i tankarna så kanske det inte var så konstigt ändå? Nåväl, skulle jag helt sonika vara tvungen att åka tillbaka hem och behöva berätta för sambon att nu får jag åka ännu en gång eller så får hunden min biff till middag? Nej det måste ju finnas en utväg i vår moderna tid. Är jag IT-tekniker eller inte? Allt går att lösa för min del så det hänger bara på den andra parten. 


Jag stegade in med bestämda steg mot kassan. Strax fick jag tala med en mycket vänlig och svenskspråkig tjej i kassan. 
– Kan jag betala via telefonen på något sätt? frågade jag med mitt vänligaste leende påklistrat.
– Javisst, vi kan använda MobilePay! svarade hon.
– Men fantastiskt bra! Jag glömde plånboken hemma så det räddar mig. TACK! 


Jag letade snabbt upp rätt hundmatspåse. Ja det trodde jag åtminstone. Det skulle senare visa sig vara bara nästan rätt men det funkade i alla fall. Man kan ju inte ha hur mycket tur som helst heller. 

IMG 6077Nej inte hundmat!

Efter att ha tackat så mycket i kassan för inköpet, som till och med gav bonuspoäng på min sambos medlemskonto, så kände jag mig både modern och på ännu bättre humör. Jag beslöt mig för att utmana lyckan ännu en gång. Jag styrde bilen mot apoteket i vår lilla by. Detta inköp var inte lika nödvändigt att göra just denna dag och sambon trodde att apoteket kanske redan hade hunnit stänga. 


Jag styrde in på parkeringen och kunde sedan konstatera att apoteket nog hade öppet ytterligare en timme. Kanon, det här kan bli pricken över i:et tänkte jag då jag stegade fram mot apotekskassan. Jag körde lite samma upplägg här. Ett leende som sträckte sig upp till öronen och med en mjuk och len röst ställde jag min fråga till apoteksdamen:
– Hejsan! Är det möjligt att betala med MobilePay här?
Svaret lät inte vänta på sig utan kom blixtsnabbt och kraftfullt:
– NÄÄ!

Jag blåste nästan omkull av kraften i det visserligen korta men synnerligen bestämda svaret som tycktes ha en negativ underton som jag absolut inte hade väntat mig.
– Nähä okej… fick jag ur mig när jag lade svansen mellan benen och snabbt försvann i motsatt riktning. Jag som ju har blivit så bortskämd med bra och vänliga bemötanden här i Österbotten tidigare.


Nåja halva uppdraget var trots allt utfört så jag kunde bege mig hemåt med hyfsat gott samvete. Sambon skrattade när jag berättade om mina upplevelser och hon skrattade även när hon såg hundmatspåsen som jag köpt då det inte var exakt den hon hade tänkt. Men hunden uppskattade den så det var väl ändå det viktigaste. 


IMG 6748En mätt hund är en lycklig hund.

 

 

 


Välkommen till Nordpolen!

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 09.01.2022

Snapseed

2021 har blivit 2022 och vi har ett oskrivet blad framför oss. Många har säkert förhoppningar om ett bättre och lyckligare år. Det ska vi förstås tro och hoppas att det blir.

 

Vad är ett år egentligen? Är alla år olika och präglade av just det årets förutsättningar och nästa blir något helt nytt? Nej ett år är ju ett tidsbegrepp som människan skapat. Egentligen flyter ju tiden vidare i en ständigt oförändrad ström utan några avbrott. Det som händer på vägen råkar bara inträffa just då. Speciella händelser väljer inte vilket år de inträffar. Det kan ske detta år eller om tusen år. På årets första eller årets sista dag men troligtvis någonstans däremellan.


Människor lever en väldigt kort tid så det är genom historieberättandet som vi kan få ett gnutta perspektiv på vad som kan inträffa under tidens gång. Vissa saker har hänt förr medan andra inträffar för första gången. Vi vet lite om vad som hänt tidigare men nästan inget om vad som kommer att hända i framtiden. Enklast för oss människor är att bara leva i nuet och göra det bästa av situationen.

IMG 4933Men vi avslutar ändå åren och tänker lite tillbaka på vad som hänt under det gångna året. Vilka var höjdpunkterna? Det är alltid bäst att fokusera på de positiva sakerna även om vi också minns lite av de dåliga sakerna som hänt. Av en del tråkiga erfarenheter kanske man kan lära något medan andra sorger kommer att fortsätta att jaga oss ännu en tid eller kanske för alltid.

 

IMG 6655

Hur var mitt år? Vad minns jag egentligen från 2021? Minns jag något? Vill jag minnas?

Som alla andra kan jag inte låta bli att tänka på att vi har haft ännu ett pandemiår. Då tänker jag på hur det hindrat saker i mitt liv då både jag och andra människor fått vara försiktiga. Sociala kontakter har varit minimerade. Olika evenemang har ställts in och andra evenemang har jag självmant tackat nej till på grund av den situation som rått. Vanligen gör jag årligen en mängd olika Sverigebesök men senast det hände var före pandemin.

IMG 4258
Jag har varit lycklig lottad så att jag kunnat jobba som vanligt. Ett coronatest har jag gjort vilket medförde att jag var borta från jobbet ett par dagar. Det var negativt så jag skulle inte ha behövt mer än en sjukdag egentligen. Annars har jag inte varit sjuk. Mitt sökande efter ett jobb i Vasa i Österbotten försvårades starkt då pandemin drabbade många yrkesbranscher.

 

IMG 4899
I juni 2021 så ordnade det sig ändå på jobbfronten och jag fick anställning hos företaget som gör samma kassasystem som jag använde i mitt jobb på Åland. Det var tur att den saken ordnade sig för pendlandet mellan Åland och Vasa fick sig en allvarlig törn då många flyg drogs in och vi fick förlita oss till färjeförbindelserna och den 330 kilometer långa bilresan. Det innebar att helgerna blev väldigt korta då den mesta tiden utgjordes av restiden. En helg blev endast ett dygn kvalitetstid vilket inte räcker i längden. Dessutom har man varken pengar eller krafter för att klara något sådant varje helg. Allt var så enkelt på flygens tid och kostnaden var ungefär densamma som för färja plus bilresa.

 IMG 4857

Att byta jobb har ju även det vissa nackdelar även om det innebar en väldigt stor fördel i just detta specifika fall. Ja eftersom jag började jobbet i Vasa den 1 juni så hade jag ingen sommarsemester. Nej sedan blir det inte heller någon vintersemester! Att jobba 2 år utan semester är ju inte så kul men vad gör man inte för kärleken. Mina arbetskamrater på Åland var kanonbra så det var ju tur att jag fick fina kollegor i Vasa också.

 IMG 5086

När jag nu fanns på plats i Österbotten den här gångna sommaren så fick jag åtminstone möjlighet att åka ut till stugan i skären under sommarhelgerna. Det var räddningen i brist på semester. Annars hade det nog trots allt smakat rätt mycket trä i gruvan!

IMG 6712 

Sedan kom hösten och vintern. När jag säger vinter så är det Vinter med stort V. Massor av snö och väldigt KALLT! Jag sade till min kära sambo: - Det här sade du inget om! Att jag flyttade till Nordpolen!!!
Kyla och snö i mängder är inte riktigt min melodi när det går till överdrift som det ofta tycks göra här. Då föredrar jag melodier mer i stil med Blue Hawaii.

IMG 6741 

Julfirandet blev både bra och dåligt. Jag och sambon bestämde att det blir på bästa möjliga sätt om vi firar julen på skilda håll. Det är ju inget man vill så vi fick försöka övertyga varandra flera gånger före det var dags att det var det bästa vi kunde göra. Jag stack iväg till Åland för att träffa min släkt där och hon stannade kvar i Korsholm och träffade sin släkt som samlades här. Det hela förlöpte bra på båda håll och så mycket mer behövs väl inte sägas om det. 

 IMG 6837

På tal om musik så har jag som bekant även hunnit dra igång min nya Elvis E-tidning Elvismagasinet som hunnit utkomma med två uppskattade nummer. Inne på ämnet Elvis så kan jag också nämna att den 8 januari var det Elvis födelsedag! Han skulle ha fyllt 87 år så firandet blev passande nog av den lugnare sorten. Jag uppmärksammade dagen bland annat genom att lägga ut en video med Elvis gode vän Charlie Hodge från hans besök på Elvisfestivalen 1994. Många minns just den festivalen och Charlie finns tyvärr inte längre bland oss. Ja åren går och minnen är allt vi har kvar. Om vi har något som påminner oss om de goda ögonblicken så lever minnena bättre kvar. Välkommen till 2022 livet är gott!

 


Du får tidningen gratis!

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 04.11.2021

Kategorier:

Det har varit en intensiv tid de senaste veckorna på tidningsredaktionen hemma. E-tidningen som jag skapade och har drivit sedan 2015 gick nyligen i graven. Först tänkte jag: -Åh vad skönt! Inget mer slit med den. Men som kom en konstig, gnagande känsla som som verkade försöka berätta något för mig. Det var något som inte stämde. Balansen var rubbad. Det kröp och kliade i hela min kropp. Jag kunde inte slappna av eller tänka klart. Till sist sade jag till mig själv: - Men så här kan vi inte ha det! Jag kan inte svika alla människor på det här sättet. Jag kan inte svika mig själv. Och framför allt jag kan inte svika Elvis!

 

Beslutet var fattat. Eller det behövdes inte tas något beslut för saken var ju fullständigt självklar. Mer Elvis till folket! Det var något monumentalt, episkt och bibliskt över det hela. Nästan som när Moses kom med budorden från Gud så kommer jag med E-tidningen från Elvis!

Nu gällde det bara att hitta något att rista bokstäver i stenarna med. Nej vänta! Vi lever ju i modern tid och där står datorn och internet är igång och hela världen är tillgänglig! Det är bara att trycka på den stora röda knappen så exploderar allting och på den röda himlen kan man se Elvis titta ner och le sitt allra snedaste leende. I’m saved! skrek jag. 

 

Elvismagasinet1PeteP

På rekordtid mobiliserade jag en redaktion, byggde en webbsida, skapade en ny tidningslayout, skrev artiklar med mera och med mera. Vi pratar några intensiva veckor som nu bär frukt då första numret av E-tidningen Elvismagasinet är klart och distribueras till alla som beställer.

Det var då tidningen var klar som jag blev nervös för reaktionerna. Skulle någon faktiskt gilla tidningen? Det hela gjordes ju så snabbt. Hur ser tidningen ut egentligen funderade jag utan att ens kunna minnas sidorna. Sedan började reaktionerna komma. Men ja det fungerade! Folk är glada och nöjda och ger beröm. Det är nog de mest positiva reaktionerna sedan jag började med tidningsarbete överhuvudtaget! Något måste ha blivit rätt. Eller var det bara tur ändå?


Elvismagasinet1Cover 

E-tidningen sprider sig nu över världen. Vi har för närvarande läsare i Finland, Sverige, Norge och även enstaka personer i USA, Spanien och Sydafrika. Jamen visst finns det några på Åland också! Det är bäst att jag nämner dem separat för ålänningar kan vara lite känsliga med sådana saker. Åland är ju nästan en egen nation tycker en del av dem.
Elvismagasinet1sid2829
Vill du kolla in tidningen och kanske läsa lite? Ja det går bra och det kan även göras gratis. Jo du läste rätt! Jag sade GRATIS! Att få prenumerera ett år gratis är väl ett hyfsat bra erbjudande för att lura in fler i Elvisträsket? Sedan finns ingen återvändo! Gå bara in på Elvis i Nordens hemsida www.elvis.ax och välj Elvismagasinet. Sedan fyller du i formuläret med gratiserbjudandet. Sedan dröjer det maximalt 1-2 dagar innan du kan börja upptäcka en värld du knappast kände till tidigare. 

ElvisiNordenLOGO 

 

 


Satte tänderna i pingvinklubban

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 02.11.2021

IMG 5912

En del undrar kanske vad jag hållit på med den senaste tiden då jag inte synts till här på bloggen. Det har varit fullt upp för mig. Inte en massa roliga resor och utflykter som en del nu unnar sig.

en liten tripp till Åland blev det i alla fall härom helgen när min kära mor fyllde 75 år. Då tog jag en dag ledigt från jobbet för att det inte skulle så extremt stressigt som det annars blir. Och nog var det skönt att kunna tillbringa två hela dagar på Åland. Minuset var att sambon inte kunde komma med på grund av att det var svårt att lösa hundfrågan. Jag åkte i väg på torsdagen efter jobbet medan hon sedan på lördagen tog en liten tur till Åbo.

IMG 5896

Mitt stod kvar där jag lämnade det.

På Åland var det svårt att hitta en enda person som gick med ansiktsmask. Jag lyckades få syn på två maskklädda personer på ett köpcentrum. Ja förutom jag själv då som inte tummade på säkerheten bara för att alla andra gjorde det. Men ganska tryggt kändes det ändå då covidfallen på Åland är på den lägsta nivån i hela landet. Fredagen bjöd på ett besök på bilverkstaden. Inte så roligt kanske men nödvändigt. Dyrt blev det och dyrare ska det bli då de upptäckte ytterligare ett problem som måste fixas inom kort. Ja inte roligt alls kanske man kan säga. Bättre var det att besöka min gamla arbetsplats Mariehamns Persondatorer. Det blev en massa prat med de tidigare kollegorna. När en kund kom in så var jag nära att rusa fram till kassan och betjäna. Reflexerna tycks sitta i fortfarande trots att jag numera betjänar kunder endast via telefon och mejl. Jag insåg ändå någorlunda snabbt att jag för ovanlighets skull var helt ledig och besinnade mig från att ta över butiken och hjälpa kunden.

IMG 5953

Smakbyns meny

Trevligt var det också på middagen på Smakbyn med min mor, min bror med familj och min härlige son med sambo. Micke Björklund var tyvärr inte på plats den här gången. Annars brukar jag nog passa på att tala något ord med honom. Han och familjen var på semester har jag förstått. Men servicen var utmärkt ändå. Min mor som önskade vin fick provsmaka och dömde helt ut vinet. Då provsmakade även min bror och han tyckte inte att det var så illa. Men då inflikade min mor att det var nog det sämsta vinet hon någonsin smakat! Oj, oj, oj! Det var ord och inga visor. Hur skulle tjejen som serverade reagera? Det var dock inga som helst problem att få byta till ett helt annat vin. Lyckligtvis visade sig det andra vinet vara helt i min mors smak. Sedan flöt det på. Middagen alltså! Ja nog vinet också . Själv körde jag bil och nöjde mig med en Stallhagen Delikat som är en av mina favoritölsorter. Vi beställde lite olika maträtter och alla verkade rätt nöjda. Jag gjorde en chansning och prövade Pingvinklubba som lät lite spännande. Nåja, nästa gång blir det nog oxfilén i alla fall. Oxar smakar trots allt bättre än pingviner och är nog också mer närproducerade.

IMG 5956Pingvinklubba 

På Åland fick jag också en chans att rulla ut min kära Vespa och ta en tur i det, för årstiden, rätt fina vädret. Det blev en liten Vespa-safari i min gamla hemkommun. Det var riktigt härligt! Säsongen sista Vespatur. Det kom en liten tår i ögonvrån när jag sedan parkerade den i boden för vintervilan.

 IMG 5929

Det blev en tur genom Norrby.

 

IMG 5917

Vespa-safarin bjöd naturligtvis på lite djur.

Söndag var det förstås hemfärd till Österbottens glada trakter som gällde. Roligt var det då att kunna hämta upp sambon i Åbo och ha bästa sällskapet med sig. Det hade ju varit tråkigt för oss båda att inte kunna spendera ”höstlovet” tillsammans.

IMG 5900

Min Vespa var glad åt att se mig igen!

 

 


Crash, boom, bang i Kvevlax

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 04.10.2021

Taggar:

IMG 1043

Crash, boom, bang! sjöng Elvis i rockklassikern Jailhouse Rock 1957. Långt senare, närmare bestämt 1994, så snodde Per Gessle den frasen till både en låttitel och albumtitel som Roxette gav ut. Däremellan så kan jag tänka mig att det uttrycket kan ha använts i mycket mer tragiska sammanhang.


Det var den 3 januari 1961 som en flygplan av typen DC-3 på väg från Kronoby till Vasa störtade i Kvevlax. Samtliga 25 personer ombord omkom. Det var tre besättningsmän och 22 passagerare. Många av passagerarna var svenskösterbottningar som emigrerat till Sverige som hade firat jul och nyår i Österbotten. De var således på väg tillbaka till Sverige när denna fruktansvärda olycka inträffade. Detta är Finlands värsta flygolycka genom tiderna. 


Jag var själv inte bekant med denna olycka förrän jag kom hit till Österbotten. Däremot känner jag bättre till att en liknande olycka inträffade på Åland den 8 november 1963. Även det planet var av typen DC-3 och trafikerades likaså av bolaget Aero som senare fick namnet Finnair. Planet var på väg från Helsingfors till Mariehamn och hade mellanlandat i Åbo. Vid 18-tiden var det bara cirka en kilometer kvar till landningsbanan då flygplanet plötsligt, av okänd orsak, förlorar höjd och träffar trädtopparna. Flygplanet kastas till marken och kraschar upp och ner och börjar brinna.


Ombord på flygplanet fanns 21 passagerare, varav två var barn, och två piloter och en flygvärdinna samt en ledig pilot. De enda som överlevde kraschen var två passagerare och flygvärdinnan. Övriga 22 personer omkom. När domen i utredningsmålet föll så hade inga straffbara handlingar kunnat bevisas.

IMG 0952
I fallet med kraschen i Kvevlax fanns mer fakta att tillgå i undersökningsrapporten som kunde visa på orsakerna till den olycka. Där framgick följande:

"Den sannolika orsaken till olyckan var ett pilotfel under flygning i mörker på låg höjd. Under en vänstersväng har planet överstegrats och förlorat manövrerbarheten och hamnat i begynnande spinn. Trots att man höjde motoreffekten i slutskedet kunde inte styrfelet korrigeras och planet störtade. En bidragande faktor till olyckan har tydligen varit, att planets kapten intagit alkoholdrycker och vakat föregående kväll och natt och därför inte var i det skick som krävs av en pilot. Av samma orsak hade inte heller planets flygstyrman fått ge sig iväg på ifrågavarande flyg.”


Självklart är båda olyckorna lika tragiska men nog känns det på något sätt värre med kraschen som högst troligen berodde på att piloterna inte var vid sina sinnens fulla bruk. Således en olycka som kanske kunde ha undvikits.

IMG 0971
Vi begav oss iväg till Kvevlax för att se platsen där den tragiska kraschen utspelade sig 1961. Eftersom så lång tid nu har förflutit så kan man inte längre se några synliga märken såsom kapade träd som planet orsakade 1961. Däremot finns det ett minnesmärke på platsen som vittnar om olyckan. Det är med ungefär samma sinnesstämning som när man beträder en kyrkogård som man närmar sig minnesmärket. Vi stannar en stund på platsen och ägnar de stackars människorna som omkom och deras anhöriga en empatisk tanke.

IMG 0964
För att komma i lite bättre sinnesstämning försökte vi leta svamp på vägen tillbaka. Stigen mellan minnesmärket och parkeringen slingrade sig nämligen en kilometer genom skog som rimligen borde kunna hysa trattkantareller. Men om det var beroende på den sorgliga stämningen eller att vi var svampanalfabeter så slutade det ändå med att vi inte hittade en enda svamp. Inte någon ätlig i alla fall. En skön skogspromenad blev den positiva upplevelsen och det är ju inte så illa det heller. 

IMG 0988
Som slutord är det värt att påpeka att flyg är ett säkert sätt att resa och själv har jag flugit många gånger. Däremot är det ju inte bra för miljön. Svampplockning och skogspromenader är ännu säkrare förutsett att man inte snavar eller väljer fel svampar. Dock är det inte så säkert att man hittar några svampar.

IMG 1006 

IMG 1027IMG 1029
 

 

 

 

 


Abba på Åland

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 07.09.2021

Snapseed

Nu är hösten här och temperaturen har sjunkit avsevärt efter den heta sommaren. Den eländiga pandemin, som inte vill ge med sig ännu, har satt p för en del av sommarens händelser och evenemang som vi är vana vid att kunna uppleva. Men trots allt så har det ändå funnits rum för några minnesvärda händelser även denna sommar. Åtminstone i mitt liv. Bland dem finns bland annat ett bröllop, kräftskiva, härliga veckoslut på villan och nu när sommaren blivit höst så får vi uppleva Abbas comeback! Det är ju inte fy skam.

Ja allt känns inte så grått utan det kan även finnas roliga saker i livet. Senaste veckoslutet bjöd på en supertrevlig Ålandsresa. På Åland i Lemlands djupa skogar fanns nämligen mina vinterdäck som behövde skeppas över till Österbotten inför vintersäsongen. Det må ha varit huvudorsaken till resan men reseäventyret var ju mycket mer än så.

Att åka till Åland innebär att jag får träffa och bo hos min kära son och hans flickvän. Som en bonus är det i mitt hus som de bor i så på ett sätt kommer jag hem fast jag reser bort! Det blev också tid för att träffa min kära mor och till henne kom även min lillebror och hans fru. Det blev alltså rena rama släktträffen över lite kaffe. Alla verkade vara på sitt bästa humör och tiden gick alltför snabbt.

IMG 5817
En annan aspekt är själva resan. Den kan vara rätt trevlig när man har sällskap med sig. Reser man ensam så är det inte alls lika roligt. Men när man har sin kära sambo med sig så blir allt så ofantligt mycket trevligare. Vi har inte haft möjlighet att resa så mycket tillsammans på grund av pandemin så även en mindre resa kan bli en stor upplevelse. När den dagen kommer som innebär att man kan börja resa fritt igen så ska vi nog företa oss något större reseäventyr tillsammans. Vi längtar båda två efter det. Man ska ju alltid ha något att längta efter så man får ta det från den positiva sidan helt enkelt.

IMG 5790IMG 5779
De flesta av oss behöver njuta av lite musik då och då. Abba släpper nu ny musik efter en paus på närmare 40 år! Ja ingen trodde att det skulle kunna hända men plötsligt så händer det ändå. Det var nästan lika osannolikt som att The Beatles någon gång skulle återförenas. Abba var bland den första musiken som jag minns att jag hörde som barn. Något större Abba-fan har jag väl aldrig gett uttryck för att vara. Så det kan väl vara på sin plats att till sist avslöja att jag faktiskt gillar dem! Vem hade kunnat ana det? Dessutom så blir ett teknik-freak som jag rätt upphetsad av hologramshowen med Abbatarerna. Jag har dock inte ännu köpt någon biljett även om jag fått erbjudanden om detta på mejlen. För det var ju det här med resandet också. London vore ju inte fel om man säger så men med pandemin som fortsätter härja så minimerar jag allt resande tills vidare. 


I Mariehamn råkade jag få lite Abba-abstinens. Jo det var på det sättet att jag bara måste köpa något med just Abba. I Mariehamn finns second hand skivaffären som heter Skivbörsen som jag brukar besöka då och då. Ja där måste det ju bara finnas något med Abba tänkte jag. 

IMG 5823
Väl på plats så såg jag att vinylskivor med Abba-medlemmarna fyllde en av väggarna. Men mitt val kom ändå att falla på något annat. Jag ville förstås ha något lite extra, eftersom jag är som jag är, och när mina ögon föll på en DVD med namnet Live in Japan så visste jag att det var rätt val för mig. 


En japansk TV-show med Abba och två dokumentärer om deras besök i Japan lät rätt spännande. Den vita framsidan var väl inte världens roligaste men när man svängde på fodralet och läste texten under tre foton av Abba - Conquering Japan - så steg förväntningarna. Limited Special Edition stod det också på den. Det innebär väl att den bara finns i typ 10 miljarder exemplar. Det återstår att se om den är värd de 15 euro som den kostade. Den verkar dock vara i bra skick och troligtvis komplett med samlarbilder och texthäfte.
IMG 5825
När det skulle köpas lite bulla till besöket hos mor så hittade vi vad vi sökte på torget i Mariehamn. Det var då jag skulle ha behövt de där 15 eurona som investerades i Abba DVD:n. Sambon hade inga kontanter heller trodde hon. Det visade sig till sist att hon hade pengarna kvar från försäljningen av hennes gamla bil. Så det gick ungefär jämnt upp. Jag lade till två euro, som jag hittade i plånbokens mörkaste hörn, och så var saken biff - eller snarare bulla! 


Mer spännande saker är på gång. Ja nästan lika stort som Abba är att jag äntligen fått hem två stycken LED-belysningspaneler så att jag kan filma inomhus. Reglerbar ljustemperatur får tekniknörden i mig att göra en volt i sinnet. Det ska bli kul att testa. Min musikvideoserie kanske kan fortsätta trots allt i förbättrad form. Jag hade ju ordnat två stora lampor för detta ändamål men de lämnades på Åland då de är för stora för mitt nuvarande hem i Korsholm. I mindre rum behövs ju sällan 1200 Watts halogenlampor. I så fall behövs nog även en bättre kylanläggning då de avger avsevärda mängder värme. Vi skulle förvisso kunna återuppleva sommaren men jag tror att vi är nöjda med det som varit så vi lämnar det därhän. 

IMG 5819
Det är alltså dags att bygga en videostudio även här i Österbotten. Nu när hösten kommer hade det ju även varit roligt att få till en hemmabio för att kunna kolla på lite banala Hollywoodfilmer också. Kanske dags att börja bygga ut huset för det här verkar bli rätt svårt annars…  


  


Ett bröllop och en massa hundsim

Skrivet av Mikael Elvis Ahlgren 08.08.2021

Taggar:

IMG 5429

Förra helgen var det bröllop som gällde. Inte för egen del men rätt nära ändå kan man säga. Det var nämligen min kära sambos äldsta dotter som gifte sig. Följaktligen så hamnade jag mitt i bröllopscirkusen. Speciellt då min sambo verkade vara den som var mest nervös av alla inblandade. 


När det stundar till bröllop så är det mycket som händer. Det vet alla som varit med om detta. Vi som prövat på detta med bröllop kan måhända komma med diverse goda råd om vad man ska tänka på. Annars är det väl ändå mest upp till brudparet hur det hela ska genomföras. 


I det här fallet skedde vigseln i Solfs kyrka. Det blev mitt första besök i denna trevliga kyrka. Tidigare har jag bara sett den från utsidan. Efterföljande middag och bröllopsfest arrangerades naturligtvis på Stundars.


Det verkade som vår Herre själv uppskattade detta bröllop lite extra då han bjöd på strålande vackert väder just denna lördag när dagarna före och efter var mer gråa och trista. 


Det vackra paret såg ut att verkligen njuta av dagen när de gled fram i kyrkan för att säga ja till varandra. Den kvinnliga prästen genomförde vigseln på bästa vis och ett härligt musikframträdande fick mitt hjärta att smälta lite extra.


Riskastning då brudparet kom ut ur kyrkan hörde naturligtvis till. Sedan blev det avfärd till det närbelägna Stundars som även det visade sig från sin bästa sida denna fina dag. Nervositeten hos min sambo steg nog ett par grader nu. Ja som brudens mor så skulle hon hålla tal och det kan förstås göra vem som helst lite nervös då känslorna är lite överväldigande just en sådan här stor dag

IMG 5431
När min vackra sambo reste sig för att hålla sitt tal så var jag övertygad om att det skulle bli bra. Jag kände ju till innehållet så jag var inte speciellt orolig för att det inte skulle gå hem. Talet gick ju som en vinnardans i ”Let’s Dance”. Ledigt och professionellt framförande och mitt i allt kryddades talet lite extra då min sambo dessutom improviserade en gnutta genom att citera några fina ord som prästen hade uttalat i kyrkan. Detta utan börja snava och snubbla på några ord. I tysthet delade jag ut en klar 10 poängare för hennes tal! 


Det var ett vackert bröllop med allt som hör därtill. De som hade äran att få närvara vet vad jag talar om. Jag önskar brudparet all lycka. De är härliga och fina människor som förtjänar att få uppleva livets goda sidor.

Det har varit full fart med olika sociala aktiviteter de senaste veckorna som kulminerade med detta bröllop. Bra och roliga saker men som med det mesta i livet så behöver man få lite balans.
IMG 5489
Min hjärtevän och jag var helt överens om att tillbringa den här helgen i skären. Eller på villon som vi också säger här. På fredag kväll så packade vi sambons, nyligen införskaffade bil, med mat, lite kläder och hunden och oss själva. Vi styrde kosan mot vårt eget Blue Hawaii. Det vill säga en liten men synnerligen gemytlig ö i Köklot. 

Stugan

IMG 5495IMG 5499Vi tre upplevde ett helt fantastiskt veckoslut där vi kunde koppla bort allt annat och bara vara. Basta, simma, spela spel, njuta av maten eller en kaffe. Plocka lite blåbär, ta en roddtur eller sitta på bryggan i solskenet.

HundsimMolly
Vår kära hund Molly njöt likaledes. Hon gillar att vada i vattnet och se på fiskarna. Ibland försöker hon fånga någon men utan att lyckas. När vi simmar så simmar hon också. Och hon kan simma länge. Jag passade på att filma henne en stund när hon pysslade med sin dagliga strandrutin. Så om det så småningom dyker upp en tvåminuters film med namnet Badhunden Molly så vet ni vad det handlar om!

 

PS Vi passerade Gerby som vanligt och då funderade vi på om vi borde ha svängt in till den galne mannen, som vi blev attackerade av häromveckan, och parkerat framför hans uppfart. Sedan skulle vi ha väntat, med motorn igång, tills han kom springande för att jaga bort oss. När han kommit tillräckligt nära för att känna igen oss så skulle vi ha kört iväg i full fart. Kanske vi gör det nästa gång…