theheader

Andra halvan av Karhunkierros

Skrivet av Izabella Fant 09.08.2022 | 3 Kommentarer

Kategorier:

Här kommer en fortsättning på historien om en yllekristall som bestämt sej för att ensam vandra 82 kilometer från Ruka, i Norra Österbottens län till Hautajärvi i Lapplands län.

Här kan ni läsa om första halvan av vandringen. Här kommer andra halvan, med början på dag 3:

DSC 6571 2DSC 6573 2

Vandringsleden är en av de populäraste i Finland och är väldigt tydligt utmärkt. Dessutom har de satt upp dessa söta skyltar för varje kilometer en gått. Kilometrarna till vänster är hur många en har kvar, kilometrarna till höger är hur många en gått (om man går mot strömmen som jag och går norrut). Man kan också gå kortare delar av Karhunkierros, men som den allt-eller-inget-personen jag är, så var den längsta rutten mitt mål.

DSC 6583 2

Lunchpaus vid en älv, som jag simmade i. Denna dag kändes väldigt chill för jag gick endast 12 kilometer, men i ganska utmanande terräng i fjällen. Solen var framme hela dagen och jag gick i bara shorts och t-skirt. Semestermode var ON.

DSC 6601 2DSC 6584 2DSC 6603 2DSC 6611 2

Övernattade med min hängmatta nära en vildmarksstuga. Hängde med andra solo-resenärer hela kvällen och fick sen gunga mej till sömns vid en vindstilla sjö med solnedgång i bakgrunden. Fyfan vad idylliskt det var.

DSC 6598 2DSC 6590 2DSC 6599 2

SEN DÅ. Sen kom dag 4, då jag gick förbi 41/41-skylten. Jag hade alltså gått halvvägs och jag började på allvar tro att jag skulle klara hela grejen. Fick en fråga i förra inlägget angående min vandringsbakgrund och jag kan ju tala om att den är nästan obefintlig. Eller visst har jag gjort en del dagsutflykter och sover gärna i hängmatta under varma sommarnätter, så där annars bara. Men mitt tidigare vandringsrekord var endast 30 kilometer.

DSC 6617 2DSC 6620 2

Fick också en fråga om VARFÖR. Ställde mej själv den frågan flera gånger under vandringen, speciellt under regniga och svettiga dagar då jag hade värk i benen, ryggen, höfterna och fötterna. Försöker jag bevisa något för någon? Mej själv kanske? Vet faktiskt inte. Men vad jag vet är att naturen där uppe i norr är helt otrolig. Allt högre än Öjberget är exotiskt för en pampes som jag. Att vandra ensam förstärker dessutom min självständighet och ger en positiv reality-check över vad en är kapabel till. Här kan ni läsa mer om mitt ensam-resande.

DSC 6625 2

Efter 16 kilometer vandring den fjärde dagen kom jag till Oulanka Visitor Center var det fanns en sjabbig restaurang. Det ena ledde till det andra och resultatet ser ni på bilden ovan. Efter fyra dagar av påspasta, müslistänger och gröt var denna hamburgare så god att jag var tvungen att ge ifrån mej några tysta stön under första tuggorna.

DSC 6634 2DSC 6629 2

Lyxen den fortsatte, för min fjärde natt betalade jag in mej på ett campingområde. För 14 euro fick jag ta en varm dusch, ladda telefonen och tillgång till kök. Denna kväll tog jag tag i blåsorna på mina lilltån och punkterade dem på vätska. Fascinerande och äckligt, men också nödvändigt.

DSC 6645 2DSC 6640 2

Fick sån boost av all bekvämlighet att jag under min femte dag kom upp i 21 vandrade kilometer. För de som går vandringen på fyra dagar är 20 km per dag ganska perus, men jag ville verkligen inte stressa eller pusha mej själv för hårt. Ville fokusera på naturen och lugnet och inte bara på prestation. Jag var ju faktiskt på semester också.

DSC 6669 2DSC 6659 2DSC 6650 2DSC 6672 2DSC 6681 2

På kvällen gick jag förbi skylten 7-75. Jag hade alltså bara SJU kilometer kvar, som jag planerade att gå på sjätte dagens förmiddag. Enda natten jag tillbringade ensam, utan andra vandrare i närheten var min femte och sista natt. Men jag kände mej ändå trygg i min hängmatts-kokong. 

DSC 6698 2DSC 6693 2DSC 6705 2

Hade så sjuka fötter sista dagen, men tanken av att jag skulle se målskylten 1,5 timme efter att jag startat på morgonen, gav något slags rus så jag bara rullade fram. Tills. Jag kom fram till skylten. 81 kilometer vandrat. 1 km kvar. Efter det svävade jag fram den sista kilometern.

DSC 6711 2DSC 6709 2DSC 6712 2DSC 6715 2

Resans första tårar som var av glädje istället för hopplöshet. Fyfan så energisk och stolt jag kände mej. 

DSC 6716 2

Avslutade resan med tre olika bussar och ett tåg, som tog mej hem till Vasa. Längtar redan till nästa vandringsäventyr. Men först ska mina fötter få lite semester från vandringsskorna.

DSC 6720 2

HÄR kan ni se en video på min instagram som jag klippt ihop från en massa snuttar jag filmat under vandringen.

Kommentarer

  • Cecci 10/08/2022 12:39pm (52 dagar sen)

    Skulle du göra det igen? Och vad skulle du göra annorlunda då? Bra kämpat! :)

    • Izabella Fant 21/08/2022 9:31pm (41 dagar sen)

      Tack! Skulle nog göra om det igen. Den gången skulle jag försöka gå det på fem dagar (istället för sex dagar), men andra ändringar kommer jag nog inte på just nu i alla fall.

  • Carol 18/08/2022 5:28pm (44 dagar sen)

    Tack gör trevlig läsning. Undrar över tillgången till dricksvatten. Finns det rena källor, möjlighet att fylla på dricksvatten någonstans?
    Tillgång till rent vatten finns det gott om i svenska fjällen, men undrar över hur det är på just den här leden. Tacksam för svar.

    • Izabella Fant 21/08/2022 9:29pm (41 dagar sen)

      Hej!
      Det fanns ett par ställen med kranvatten, men vattnet i bäckarna som kommer från sjöarna är nog drickbart. Många hade ändå något slags vattenreningssystem (som kolfilter eller liknande) eller vattenreningstabletter. Jag kokade oftast upp mitt vatten, men drack ibland rakt från bäckarna. Enda risken med det är väl ifall något stort dött djur finns högre upp i bäcken och man får i sej såna baciller.

  • Carol 22/08/2022 10:13am (40 dagar sen)

    Aha. Bra att veta. Tack för svar, och fortsatt trevliga resor.

Skriv en kommentar